.
..
Doktor Susan Wheeler (Geneviève Bujold) jobbar på ett sjukhus och är tillsammans med en annan läkare, doktor Mark Bellows (Michael Douglas). Mark är en man som tycker Susan är rätt jobbigt som högljutt strävar efter ett helt jämställt förhållande, såsom att hon vägrar servera honom ett glas vin efter en lång arbetsdag, vilket han tycker är en självklarhet ”eftersom han behöver det”. Hon då? Har inte hennes dag varit lika lång, lika jobbig? Han verkar inte tycka det och det gör Susan förbannad.
Susans självständighet och aversion mot att hamna i offerrollen gör att när hon behöver skinn på näsan så finns det där. Som när hon märker att förvånansvärt många patienter hamnar i koma efter på pappret enkla operationer, däribland hennes bästa vän som lades in för få en abort utförd men som aldrig vaknade upp igen.
Det är nåt skumt i görningen, nåt läskigt som mörkas och som vanligt i filmer som dessa vet man aldrig vem som är pålitlig och vem som inte är det.
Både Geneviève Bujold och Michael Douglas är otroligt bra skådisar, Bujold till exempel i Dubbelgångare och Douglas i….allt. Filmen är skriven och regisserad av Jurassic Park-mannen Michael Crichton och jag tycker han lyckats riktigt bra. Det är inte så att jag hjular från TV-soffan med dreggel i mungipan av pur lycka men jag hade trevliga knappa två timmar med filmen och jag är glad att jag hittade den. Lite spännande var den också på sina ställen.
Nästa tisdag kommer ännu en film från det glada 70-talet!