Att se Tom Hanks namn och nuna på en filmaffisch borgar – för mig – ALLTID för kvalitet. Kanske är filmerna han väljer att vara med i inte alltid himlastormande, världsomvälvande eller fem plus MEN det är alltid välgjorda alster. Kvalitet, som sagt. Tom Hanks väljer inte fel. Han har sedan 80-talet visat att han besitter en fingertoppskänsla vad gäller roller som endast kan bräckas av en annan Tom. Tom Cruise. Men 2017 visade sig vara året då båda Tom faktiskt valt lite tokigt.
Tom Cruise valde att göra huvudrollen i The Mummy. Tom Hanks valde att göra en biroll i The Circle. För egen del tycker jag inte att Mr Cruise behöver skämmas jättemycket för The Mummy MEN större delen av världens filmtittare håller inte med mig. Vad världen tycker om The Circle har jag inte superkoll på, jag vet bara att den inte gick upp på jättemånga biosalonger i Stockholm och heller inte gick särskilt länge och Stockholm är inte särskilt annorlunda mot resten av världen så jag kan tänka mig att The Circle bemötts med ett ”njäääääh” och en loj gäspning av dom flesta – inklusive mig.
Det mest intressanta med The Circle är diskussionerna man kan ha efteråt, snacket om sociala medier och dom för- och nackdelar som kan komma i kölvattnet av att ständigt vara uppkopplad. I The Circle kretsar handlingen kring Mae (Emma Watson) som får ett nytt jobb på ett högteknologiskt företag där högsta chefen Bailey (Tom Hanks) och hans underhuggare jobbar med att vidga den ständiga uppkopplingen, såsom via att livesända dygnet runt, bygga en följarbas och på det sättet göra sig viktig/odödlig/populär/mätta bekräftelsebehovet/osv/osv eller att via satelliter/gps:er kunna hitta vem som helst var som helst inom 20 minuter. Tankarna är lika spännande som jobbiga men det är som sagt tankarna. Filmen i sig är inget av det. Filmen är långtråkig och den är hafsigt gjord.
Jag avskyr dumma fel i filmer, fel som att Mae i filmens allra första scen paddlar kajak och har mobilen liggandes precis framför sig i kajaken. Bland vatten och plask. Mobilen som är hennes ALLT. En sån grej funkar om man fastställt i någon scen innan att det är en ny typ av mobil, totalt okänslig för vatten. Till exempel. Nu har man inte det och jag känner direkt att det kliar i kroppen, att jag blir skeptisk mot allt när det börjar så illa och ja, jag är kanske överdrivet känslig men vafan, sån är jag. Och jag är inte så värst annorlunda mot alla andra så om jag tycker filmen lider av konstigheter så kommer fler tycka det.
Det jag tar med mig från filmen är förutom tankarna om mobiltäckningens framtid är Bill Paxton i en fin biroll (rip), det är Ellar Coltrane som Maes vän Mercer (ja precis, det är killen från Boyhood) och det är Tom Hanks röst från Baileys föreläsningar. Jag blir så trygg av Tom Hanks, jag mår bra av honom. The Circle känns dock som en plump i hans protokoll. Men en liten plump i en liten roll i en film som inte alls blev så stor som ”alla” trodde.
