Etikett: Evita

Publicerat

Topp-10: MUSIKALER

I avsnitt 31 av podcasten Snacka om film pratade jag, Steffo och Johan om musikaler, våra favoriter, tips och anti-tips. Vi fick sen en förfrågan från Cecilia om vi kunde lista våra tio musikalfavoriter och det kunde vi såklart. Och ville!

På poddens facebooksida kan du se den Ultimata Musikallistan från oss tre (när våra listor räknats ihop till en) och på våra bloggar kan du idag se underlagen för denna lista, dvs våra tre olika listor.

Här är mina tio tips på kanonmusikaler – som dessutom är mina favvisar!

.

.

10. Sound of music
(1965 – Regi: Robert Wise)

Sound of music är inte bara en musikal, den är en boats också. Baserad på den självbiografiska romanen av Maria von Trapp, i filmen spelad av Julie Andrews. Maken till positiv människa har filmhistorien kanske aldrig skådat!

.

.

.

9. The last five years
(2014 – Regi: Richard LaGravenese) 

Den här musikalen är vad jag vet ingen boats men skulle mycket väl kunna vara en. Den handlar om en ung tjej och en ung kille och deras förhållande och filmen tar sig från relationens början till slut genom killens ögon (och sånger) och från slutet till början genom tjejens. Mycket klurigt ihopfixat och många bra sångnummer. Anna Kendrick är en klippa!

.

.

.

8. Alla säger I love you
(Everyone says I love you – 1996 – Regi: Woody Allen)

Sedvanligt Woody Allen-pratigt mys men denna gång med maffiga musikalnummer.

.

.

.

7. Little shop of horrors
(1986 – Regi:  Frank Oz)

Grymt underhållande film men svängiga låtar och fantastiska sångprestationer. Att den köttätande växten är makalöst bra gjord är mest en bonus!

.

.

.

6. Hedwig and the angry inch
(2001 – Regi: John Cameron Mitchell)
Musikalen om den tyska pojken som växer upp, känner att han egentligen är en tjej, flyttar till USA, förändrar sin kropp och försöker få ordning på sin själ. Bra musik och ett ENASTÅENDE rollprestation av John Cameron Mitchell som både skrivit, regisserat och sjunger allt själv  filmen.

.

.

.

5. Mamma Mia!
(2008 – Regi: Phyllida Lloyd)

Behöver den här filmen nån presentation? Inte, va? En massa ABBA-sånger som vävts ihop till ett romantiskt drama på en grekisk ö och en massa stora skådespelare som sjunger hellre än bra. Charmigt så man smäller av!

.

.

.

4. Les Misérables
(2012 – Regi: Tom Hooper)

Misär är det, nåt så inihelvete misär, men kombinationen av storyn, musiken och enastående skådespelare (och sångare) gör att jag inte kan värja mig. Filmen gnager sig in i märg och ben och till slut sitter jag där, tom, ledsen och lycklig samtidigt.

.

.

.

3. Moulin Rouge
(2001 – Regi: Baz Luhrmann)

FÄRGERNA! MUSIKEN! KÄRLEKEN! FRANSOSER! ELEFANTER! DVÄRGAR! FILMMAGI! NICOLE! OCH EWAN-MED-TÄNDERNA!

.

.

.

2. 9 man och en flicka
(Take me out to the ball game – 1949 – Regi: Busby Berkeley)

Det här filmen har ALLT! Glada män i randiga kostymer som steppar och sjunger, baseball, en ung dam i centrum, sköna låtar, det swingas och flingas och har sig och jag är såååå glad när jag tittar och sååååå glad efteråt. Mysigt som tusan är vad det är!

.

.

.

1. Grease
(1978 – Regi: Randal Kleiser)

Finns det en musikal som innehåller lika många hits? Finns det en musikal som man sjunger med lika mycket i, som är coolare och som får en att vilja köpa en DeLorean och resa tillbaka till 50-talet? Det här känns som den ultimata musikalen tycker jag. Svårslagen. Och Olivia Newton-John och John Travolta är ikoner!

.

Bubblare: Jag valde att bara ta med spelfilmer på listan så Lejonkungen får bli bubblare plus Evita och Purple Rain.

Mer listor? Fler listor? Steffos hittar du här och Johans lista är här.

 

Publicerat

FILMÅRET 1996

Nu är vi framme vid ett riktigt KANONÅR i filmhistorien, det kommer nästan lite dreggel ur mungipan här.

 

10. Trainspotting
(Regi: Danny Boyle)

Den gick från en fullfjädrad femma till en fuktig fyra när jag såg om den förra året men oavsett vilket så har Trainspotting en given plats på min lista. Jag tycker väldigt mycket om Danny Boyle, jag tycker om alla filmen han gör bara James Franco inte är med – på cykel.

.

.

.

9. Jägarna
(Regi: Kjell Sundvall)

Skulle jag göra en topp-10-lista med dom bästa svenska filmerna genom tiderna så skulle Jägarna definitivt ha en plats även där. Den är otroligt bra tycker jag. Rolf Lassgård har aldrig varit bättre, Lennart Jähkel är allt annat än mysig och Kjell Sundvall visade var skåpet ska stå.

.

.

.

8. From dusk till dawn
(Regi: Robert Rodriguez)

Vilken åktur det var att se From dusk till dawn på bio! Jag såg den på premiären och folk bara skrek när filmen en bit in helt och hållet ändrade skepnad. Till min stora glädje visade det sig att den fungerade minst lika bra att se på ny VHS, på söndertittad VHS och senare på DVD.

.

.

.

7. Alla säger I love you
(Everyone Says I Love You, Regi: Woody Allen)

Det kan vara ganska tufft såhär års, det är många som lider av kylan och mörkret, som känner sig lite ensamma och trassliga i själen. Jag har inget universalhjälpmedel för att lösa detta tyvärr, jag kan inte ta fram solen även om jag skulle vilja men jag kan tipsa om en glad liten bagatell till Woody Allen-film som fungerar som balsam för själen i alla fall för mig. Idel kända ansikten trallar och dansar och sjunger om kärlek och jag tycker det är alldeles ljuvligt.

.

.

.

6. Den engelske patienten
(The English Patient, Regi: Anthony Minghella)

Innan jag fattade grejen med Ralph Fiennes tyckte jag Den engelske patienten var skräp. Nu tycker jag den är fantastisk. Eller rättare sagt – Ralph Fiennes är fantastisk!

.

.

.

5. Juryn – A time to a kill
(A time to kill, Regi: Joel Schumacher)

Underhållning för både hjärtat och hjärnan, det är Juryn det. Tankeväckande för att vara Hollywood, en perfekt film att se med sina halvstora barn, Sandra Bullock och Matthew McConaughey är ett perfekt par på film och blev det även i verkligheten efter inspelningen. En stund i alla fall.

.

.

.

4. Fargo
(Regi: Ethan Coen och Joel Coen)

Fargo är en nästintill perfekt film tycker jag, en av bröderna Coens absolut bästa och en given 5/5 men när det vankas årsbästalistor spelar betyget egentligen ingen roll. Nu är det bara magkänslan och det goda minnet som får regera och då blir det ”bara” en fjärdeplats för denna film vilket säger mer om styrkan hos filmåret 1996 än om Fargo.

.

.

.

3. Long Kiss Goodnight
(The Long Kiss Goodnight, Regi: Renny Harlin)

Det är en tajt toppstrid detta år, fyra kanonfilmer som slåss om medaljerna och Renny Harlins actiondängare Long kiss goodnight får bronsmedaljen. Geena Davis är svincool och Samuel L Jackson har aldrig varit mer udda klädd. En film att se, se om och se om igen.

.

.

.

2. Porträtt av en dam
(Portrait of a Lady, Regi: Jane Campion)

Filmisk njutning. Galet bra film. Jag älskar Nicole Kidman. Har du inte sett filmen, gör det. Släpp fördomarna om kostymdramer och låt Jane Campion och hennes utsökta scenografer ta dig in i en värld du aldrig vill ut ifrån.

.

.

.

1. Primal Fear
(Regi: Gregory Hoblit)

Ja vad ska jag säga, jag vet faktiskt inte det. Jag kanske borde stamma fram min förklaring eller helt enkelt göra som Richard Gere på bilden och peka med ett småläskigt pekfinger mot alla som är tveksamma till min förstaplacering. Primal Fear är en av dom filmerna jag sett flest gånger genom alla tider. Det kanske är lätt att avfärda den som vilket rättegångsdrama som helst men hey, Edward Norton! När filmen kom var han en nykomling, en okändis och det kan man inte säga att han är nu men jäklar vad han briljerar i denna film. Gåshud!

.

Bubblare: Bound, Mission Impossible, Evita, Independence day, Kingpin, Daylight och The Rock.

.

Idag skriver några fler av mina bloggvänner om detta finfina filmår. Här nedan finns länkar till deras bloggar. Vill du kolla upp fler av mina listor, klicka här.

Rörliga bilder och tryckta ord

Fripps filmrevyer

Filmitch

Flmr

Spel och film

Movies-Noir