Jag är rätt säker på att jag skrivit om Stig förut här på bloggen men nu är det dags igen eftersom denna fina kortfilm finns att se på SvtPlay fram tom 31 maj. 19 minuter tar det att se filmen och det är SÅ VÄRT. Klicka här får du se.
.
.
.
Nu är säsong 4 av den norska serien Skam igång för fullt och i denna säsong är det coola Sana vi får följa. Tillhör du den promillen av Sveriges befolkning som missat Skam? Det är ett lättlöst problem. Klicka här och kör igång!
.
.
.
Från 1 mars i år får 11-åringar i sällskap av någon som fyllt 18 se 15-årsfilmer på bio. Enligt Statens Medieråd ska denna lagändring leda till att ”föräldrar får ett större ansvar över vilka filmer deras barn kan se på bio” och skriver även på sin hemsida att ”15-årsgränsen betyder fortfarande att en film bedöms kunna vara till skada för välbefinnandet för barn under 15 år, inte att filmen är lämplig att ses av en 11-åring i sällskap med en vuxen. Det är den vuxne som tar med ett barn på en film med högre åldersgräns som ansvarar för skyddet av barnet.” Vad tycker du? Är nya lagen vettig?
.
.
.
Jag har tittat klart på miniserien Kvinna inför rätta (Apple Tree Yard) på C More och Emily Watson är så jättebra i huvudrollen. Jag har aldrig liksom riktigt förstått hennes storhet förut. Serien i sin helhet är väl kanske inte fem plus eller ens i närheten men den var sevärd, fyra avsnitt var precis lagom och den hade sina poänger.
.
.
.
Jag är stolt över ganska många saker jag gjort i mitt liv. Att jag sovit bland dödliga smådjur i en sovsäck i Australien, att jag litar på magkänslan när det kommer till svåra beslut, att jag dagligen försöker göra grejer som gör mig glad och att jag aldrig försöker undvika sånt jag är rädd för. Till exempel. Det sistnämnda har dessutom med helgens firande att göra kan man säga. Jag avskyr nämligen sjukhus och jag hatar att inte ha full kontroll, det är en rätt tokig kombo när man ska bli mamma men kanske den ultimata grejen att bli om man ska fejsa alla sina rädslor på en och samma gång? På söndag kl 09.57 är det TJUGO år sedan jag sa hej till min dotter för allra första gången och det är helt ofattbart. Dels minns jag inte hur livet var innan hon fanns, dels känns det som att hon alltid funnits och hur livet skulle vara utan henne kan jag inte ens tänka på utan att behöva andas i påse. Men i helgen tänker jag fira den bästa jag vet OCH jag tänker smygskåla lite med mig själv också. Det är många rädslor, många problem, mycket man behöver lösa och fixa på tjugo år och kontrollbehovet kan man se sig i rumpan efter. Har man barn är det bara att sätta sig i pulkan och åka med. Men den här pulkafärden skulle jag aldrig i mitt liv vilja vara utan. Min dotter är fantastisk och jag är otroligt stolt över henne. Grattis min fina Filippa! <3