Etikett: Guldbagge

Publicerat

Fredagsfemman #246

5. Hur mycket bättre kan det bli?

Imorgon börjar årets Så mycket bättre och på pappret känns det som det kan bli en riktig höjdarsäsong! Lisa Ekdahl, Danny Saucedo, Jill Johnson, Little Jinder, Tommy Nilsson och Magnus Carlson, jag kommer inte missa ett enda avsnitt!

.

.

.

4. Christian Andrén

Vilken hjälte! Får han inte en Guldbagge för sin roll som Rikard i Jätten då äter jag upp ett bouleklot. Eller ja….lillen i alla fall. Om den är gjord av marsipan. Eller choklad.

.

.

.

3. Linda Sato

För en sisådär åtta år sedan, typ, dök det upp en bok på marknaden som var baserad på en blogg och som handlade om singellivet i storstan, om dejtande, om att vara nyskild, mamma och letandet efter ”den rätte”. Den boken var skriven av mig. Några år senare kom det ut en liknande bok skriven av Hannah Widell men nu – NU – har Linda Sato visat var skåpet ska stå för alla framtida böcker i denna genre. Det är bara att lägga ner. Hon är bäst! ”Tusen känslor och nästan lika många män” borde kunna bli en TV-serie – eller film för den delen – SÅ galen och underhållande är den. Så ett tips till alla tjejer och kvinnor som tror sig kunna känna igen sig åtminstone liiiite i den här berättelsen: KÖP Å LÄS!!!!

.

.

.

2. Monsters of film

Nu är Monsters of film-festivalen igång som bäst i Stockholm och dom visar en hel drös med riktigt bra filmer i år. Men för alla som kanske inte har möjlighet att besöka festivalen så går det att se tio filmer som Monsters on demand, alltså hyra dom för att se i hemmets lugna vrå. Här är en länk till hela festivalen och vill du ha ett tips bland demand-filmerna, hyr Evolution. Jag såg den på Stockholms filmfestival förra året och den är precis lika tok-knepig som den är bra.

.

.

.

1. Divorce

Har du varit på bio och sett den föga tillfredsställande filmen Jag älskar dig – en skilsmässokomedi och känner att du fortfarande vill ha mer, att just skilsmässokomedi är en genre som borde grottas ner betydligt mer i? Ta mig på orden nu – klicka in på HBO och börja titta på serien Divorce! Sarah Jessica Parker och Thomas Hayden Church försöker skilja sig och hur jobbigt det än är, det är jäkligt underhållande att titta på!

Publicerat

Fredagsfemman #206

5. Fem dagar kvar

På onsdag och torsdag nästa vecka är det Stockholm Filmdagar. Två hela dagar ska jag sitta i en biosalong tillsammans med mina bloggkompisar och bli fullmatad med vårens biopremiärer (och kaffe). Hur skönt ska det blir då? Hur KUL ska det bli då? Hur PEPP är jag då? På en skala 1-10, 10 över hela klabbet!

.

.

.

4. Fatta grejen med James Dean

Vilken jäkla bra skådis han var, James Dean! Jag fattade inte grejen med honom förrän jag såg Ung Rebell på VHS för aslänge sedan och nu finns chansen att se den på BIO till och med. Ikväll kl 18 visas den på Cinemateket! App-app. Har du inte sett den, snöra på dig broddarna och hasa iväg till Filmhuset ikväll.

.

.

.


3. Var tog Christer Korsbäck vägen???

På måndag är det årets chans för nominerade filmarbetare att vinna Karl Axel Pehrson skapelse Guldbaggen. Guldbaggegalan visas på SVT1 och jag kommer troligtvis sitta och titta även om jag är gruvligt förundrad hur Jan Mattsson – Christer Korsbäck i Tjuvheder – kunde undgå en nominering som Årets Manliga Biroll och hur Bianca Kronlöf kunde bli förbisedd som Bästa Kvinnliga Huvudroll i Svenskjävel. Men smaken är ju som sagt som baken och det saknar man nominerade kanske det enbart beror på att det var ett riktigt bra svenskt filmår 2015?

.

.

.

2. Bahar Pars

Jag tycker att det bästa med filmen En man som heter Ove är den kvinnliga birollen Parvaneh spelad av supercharmiga Bahar Pars. På tal om Bahar tänkte jag tipsa om att hålla ögonen öppna efter hennes kortfilm Rinkebysvenska som jag såg på Stockmotion Filmfestival i oktober. Den vann! Och på måndag hoppas jag Bahar vinner igen! Denna gång med något fler människor i publiken.

.

.

.

1. Årets första filmspanarträff

Jahopp, det här var inte lätt! Årets första filmspanarträff går av stapeln imorgon och det är jag som ska välja film. The Hateful Eight var ett givet val på förhand MEN så dök 70 mm-visningen upp i Stockholm och dom flesta av oss filmspanare ville såklart se den och ville inte vänta till sista dagen. Så jag var tvungen att tänka om. Nåja. Det blir en film och det blir en träff och det blir mysigt. Vi ses imorrn, spaners!

.

.

Publicerat

Svensk söndag: PENSIONAT OSKAR

.

.

.

Kombinationen manus av Jonas Gardell och regi av Susanne Bier är ganska lyckad med betoning på ganska.

Det är nåt som skaver med filmen, kanske är det dom övernaturliga inslagen (eller försök till sådana) som inte går hem hos mig. Stina Ekblad som mamman/fru Gunnel Runeberg skaver också. Hon gestaltas som nån form av seriefigur istället för en ”vanlig” kvinna. Mannen/pappan Rune Runeberg (Loa Falkman) är ju alldeles supervanligt svennig, jag tror inte på att han skulle gifta sig med nån som Gunnel och jag tror definitivt inte att Gunnel skulle gifta sig med Rune om filmen varit verklighet.

Men nu är dom gifta Gunnel och Rune och äktenskapet verkar inte särskilt harmoniskt, dock än inte på-gränsen-till-skilsmässoknakande. Skilsmässa känns inte som något existerande i vare sig Gunnel eller Runes sinnevärld. Nej herregud, dom är en familj, dom har tre barn, då håller man ihop!

Rune är en tänkare, en organisatör, en praktiker, han är noll procent känslomänniska, i alla fall är det så han själv och omgivningen upplever honom ända tills han träffar vaktmästaren Petrus (Simon Norrthon) under semestern på Pensionat Oskar. Petrus är en ung man som lever i nuet, han är trollkarl och symboliserar frihet i mänsklig skepnad, han är Runes totala motsats men som vi alla vet kan kärleken dyka upp precis när som helst och var som helst – även på en flakmoppe.

Ingvar Hirdwall gör (som vanligt) en minnesvärd biroll som en manstyp man kan träffa på alldeles på tok för ofta: den gubbiga tourettesrasisten som känner sig tvingad att i alla lägen tala om sin snedvridna syn på invandrare och Ulla Skoog gör en undergiven dörrmattskvinna som säger förlåt hela tiden, en typ av roll vi sett henne göra även i Lorry men då misshandlad intill oigenkännlighet.

Jag vill gärna tycka om filmen mycket mer än jag gör men det tar stopp. Filmen känns ganska undermåligt gjord rent tekniskt, ljudet känns pålagt efteråt och det verkar som om skådespelarna dubbat sig själva av nån anledning. Det korrekta om jag enbart betygssätter med hjärnan är att ge filmen en tvåa men så funkar inte jag. Jag är i mångt och mycket Runes motsats även jag och en känslomänniska kan inte värja sig mot Loa Falkmans skådespelarprestation. Satan i gatan vad han är bra här!!! Han gör filmen, han bär filmen på sina axlar och det är honom man minns efteråt. Långt efteråt. Sen fick han en mycket välförtjänt Guldbagge för Bästa manliga huvudroll också.