Fredagsfemman #315

5. Ostfestival!

Är inte ost det bästa som finns? Något som sätter guldkant på den tristaste av vardagar, något som gör den godaste lyxmiddag ännu mer perfekt? Hela helgen är det Ostfestival i Stockholm, i Münchenbryggeriet och här kan du läsa mer om den.

.

.

.

4. Är 44 420 verkligen mycket?

När Guldbaggens publikpris skulle framröstas fick vi vanliga ”svennar” göra vår röst hörd genom att säga vad vi tyckte på Aftonbladet, genom ett klick. Snabbt, enkelt och nåt som borde kunna engagera MÅNGA. Efter att ha läst pressmeddelandet från Svenska Filminstitutet står det nu klart att på samtliga 41 svenska filmer med biopremiär 2017 lades 44420 röster. ”Utfallet blev en succé och skapade ett stort engagemang bland såväl publik samt bransch”, står det och det är DÄR jag kliar mig i huvudet och känner nejnej, det kan väl knappast ses som en succé? Dessa 41 filmer har i runda slängar setts av två miljoner biobesökare (varav Solsidan allena står för över en miljon av dessa). 44420 röster är alltså inte mer än 2% av det totala biobesökarantalet. Visst, många är som jag som ser flera av dom svenska filmerna men likväl, det kan inte ses som en succé. I alla fall inte i mina ögon. (Jämför med hur många som röstar på Mellon varje vecka. Röster som i många fall dessutom kostar pengar…)

.

.

.

3.  På söndag tar det slut.

Hej då Sofia Helin, hej då Sara Norén Länskrim Malmö. Tack för alla stunder framför TV:n. Tack Hans Rosenfeldt och gänget som skrivit manus. Tack till Kim Bodnia och Thure Lindhardt och alla hundratals skådespelare som varit inblandade i dessa fyra säsonger. Hejdå Bron. Tack för allt. Jag saknar dig redan. (Och nu har jag fått hem kuddarna jag beställt som jag ska sälja i färgbutiken. Saga Norén-kuddar! Det kommer bli finemangs det!)

.

.

.

2. Filmspanarträff

Den här gången får filmspanarträffen faktiskt bara en andraplats för det blir lite hejsan hoppsan den här månaden. Det krockar lite med viljor, filmer och visningsdagar men på onsdag kommer i alla fall en hel del recensioner upp gällande Black Panther!

.

.

.

1. GAGA <3

Även en inställd spelning är en spelning, sa Ulf Lundell en gång och jag vill gärna kunna känna att det stämmer. Men det är svårt. Jag skulle ha sett Lady Gaga på Globen igår men det sket sig. På grund av svåra smärtor var hon tvungen att ställa in dom tio sista spelningarna på världsturnén. Undrar om man kan föreställa sig exakt HUR stora smärtor en artist som Gaga har innan hon kastar in handduken, eller tvingas till det av sin medicinska stab. Jag tycker sjukt synd om henne, det gör jag. Men jag HADE velat se henne så HIMLA mycket. Jag kanske får se det som en verklig anledning boka in en resa till Las Vegas istället. Tills dess måste hon bli frisk!

Fredagsfemman #257

 

5. Längtar du som jag efter en till ”riktig bio” i Stockholm?

Gör som jag, hoppa på kickstarterkampanjen för Bio Capitol på Sankt Eriksplan! (Här är en direktlänk till mer info och kampanjen). Jag tycker det är superhärligt med eldsjälar som kämpar järnet för nåt dom tror på och vad kan kännas bättre än att avstå en bättre (eller sämre) pizzamiddag och istället skänka en slant till ett fint projekt? Sen kan jag inte riktigt fatta grejen med varför man prompt måste kunna äta INNE på en biograf men det ”ska” tydligen vara så, kolla bara Bio Rio och Filmstaden Scandinavias VIP-salonger. Men för någon som inte ens fattar vitsen med popcorn är det klart att porslinsklirr och mat-os blir helt obegripligt…

.

.

.

4. Guldbaggenomineringsgrattisar

Applåder och visslingar till att Martha & Niki nominerades till Bästa dokumentär, att Johan Kylén fick en nominering för Bästa manliga biroll som Roland i Jätten, att Sophia Ersson fick en nominering för bästa originalmusik för Pojkarna och att Eva von Bahr, Love Larson och Pia Aleborg fick en (visserligen helt j-a given men ändock) mask/smink-nominering för Jätten.

.

.

.

3. Skam

Ja, Skam. Ja, jag har sett Skam nu, tre säsonger (finns på SvtPlay). Ja, jag tycker Skam är bra men jag förstår inte alla som säger att det är det bästa som någonsin gjorts stjärnstopp forever and ever. Som tonårsserie beträffat finns det väl rätt många som är bra gjorda, vettigt skriva, som tar upp viktiga ämnen OCH har snygga skådespelare i alla roller? Det är ju bara som en väldigt lång och norskpratande version av Bullens brevfilmer, eller?

.

.

.

2. Har du inte sett en film – var tyst!

MovieZine skrev häromdagen en lista över dom Bästa svenska filmerna från 2016, en lista som visar att det kom en hel hög riktigt BRA svenska filmer även förra året. När MovieZine länkar till denna lista på Facebbok skriver en kille vid namn Håkan denna kommentar: ”Jag har inte sett någon svensk film 2016. Några saknas på listan och svensk film håller inte samma klass som den gjorde förr. Mest har jag inte haft tid att se någon.” Jag kunde givetvis inte låta bli att svara på denna luddiga kommentar så jag skriver: ”Hur vet du att det saknas filmer eller att svensk film inte håller samma klass som förr om du inte hunnit se någon?” Svaret kommer nåt dygn senare: ”Filmer man hört om som verkar bra finns inte med. Bara en på denna lista som man hört talas om för att man känner en som är med och jag har sett en del nya svenska filmer så jag vet vad jag pratar om.” Jag fick sätta mig på fingrarna för att inte kommentera detta men kom igen nu, kan vi inte komma överens om EN sak en gång för alla (och detta gäller verkligen inte enbart denne Håkan utan vääääääldigt många så kallade filmälskare i detta land):
SÅGA OCH/ELLER DISSA INTE FILMER DU INTE SETT!
VAD DU TROR ATT EN FILM ÄR ÄR HELT OINTRESSANT. SE FILMEN OCH HA SEDAN EN ÅSIKT. EFTERÅT. DET ÄR NÅT SÅ ÖVERJÄVLA KORKAT ATT UTTRYCKA SIN MENING OM  NÅT MAN INTE HAR EN ANING OM!

.

.

.

1. Den långa väntan är över!

Åratal av frustration kan nu läggas bakom mig, läggas bakom OSS. Alla vi som finner oförställd glädje i att se Benedict Cumberbatch och Martin Freeman ikläda sig rollerna som Sherlock Holmes och Dr Watson har nu julafton på måndagarna. I måndags släpptes första avsnittet på Netflix och två måndagar till kan man längta till soffan och 1,5 timmes högkvalitativ brittisk underhållning. Säsong 4 alltså. Blir det den sista?

Fredagsfemman #213

5. Nån mer än jag som saknar denna info från SF?

Jag tror inte jag är ensam om att ha kollat in nån kommande film som jag sett fram emot att se på bio och när datumet för premiären närmar sig så visar det sig att den är hux flux borttagen. Bara sådär. Ibland kan den vara framflyttad (sådär som Creed blev ett par tre gånger) men ibland är den helt enkelt puts väck (som Ex Machina och nu Sisters som skulle ha haft premiär nästa vecka). Är det bara jag som saknar nån form av info kring detta? Alltså det kan vara nog så svårt att planera in biobesök (speciellt om det involverar fler personer än en själv), så lite framförhållning och upphittbar information på SF:s hemsida är det minsta man kan begära…eller är det inte?

.

.

.


4. Se årets Guldbaggenominerade filmer gratis i helgen

Är du nyfiken på filmer som Tjuvheder, Efterskalv, Odödliga, En underbar jävla jul, En man som heter Ove, Cirkeln, Min lilla syster och Svenskjävelklicka in här och se till att boka en biljett eller om du vill läsa mer info. Svenskt och gratis alltså!

.

.

.

.

3. Stockholms första feministiska filmfestival är igång!

3-6 mars visas filmer av kvinnor om kvinnor på biograf Zita i Stockholm. Det finns en hel del intressant på programmet (som kan läsas här) och om allt går som planerat kommer jag skriva om den av filmerna som lockade mig mest redan imorgon. Här finns all info om festivalen: www.sthlmfemfilm.se.

.

.

.

2. Javafan, jag har SPORTLOV, det måste väl kunna få plats här va?

En hel veckas semester! Jag inbillar mig att jag denna vecka ska ha hunnit både läsa bok, gå promenader på nya gator, brottas med fobier, lyssna på musik, hängt med mina barn, sorterat nya idéer i hjärnan, kanske sovit lite extra – och hittat Sherlock. Jag har ett par dagar på mig att hinna med det sista och det jag inte hinner med var kanske inte viktigt nog?

.

.

.

1. Book of Mormon i London

Jag visste inget om denna musikal annat än namnet och att alla jag vet som sett den säger att dom skrattat sig sönder och samman. Men nu är den sedd och ja den var bra. Riktigt jäkla jättebra faktiskt. Väldigt….icke-pk. Och jag kan inte sluta sjunga att jag har ”the golden plates”. Och ”Orlaaaaaando!”.

 

Fredagsfemman #51

5. Egosnubbar

I filmen Ego får Martin Wallström en smäll i huvudet, blir blind och fortsätter vara ytlig och mest tänka på sig själv. I Flight sätter Denzel Washington sig själv och sitt beroende i fokus och skiter storartat i folk runtomkring sig. Och Lincoln, ja, herregud Lincoln, där blir det Steven Spielberg som får bära det egoistiska hundhuvudet eftersom han fortsätter göra filmer som mest intresserar honom själv. Idag har i alla fall dessa tre filmer premiär och jag kan utan att bita mig i kinden hålla mig för skratt.

 

4. Lååååånga långfilmer

När man börjar känna lukten av Oscarsgala kommer också storfilmerna, dom med vittring på vinst. Dom låååånga filmerna. Måste det vara så? Kan inte en film men ”normalkort” speltid vinna en Oscar eller är det bara jag som inbillar mig? Filmerna kanske inte är överdrivet långa. Eller? Amour (127 min), Argo (120 min), Beasts of the southern wild (93 min – WOHOOOOW!), Berättelsen om Pi (127 min), Django unchained (165 min!), Silver Linings Playbook (122 min), Les Miserables (157 min!), Lincoln (150 min!), Zero dark thirty (157 min!). En film av tio med en speltid under två timmar. Jag hade rätt.

 

3. Bilbo! Naken?

Såhär precis en månad för sent smackar TV8 till med att visa världens bästa julfilm: Love Actually. Skratt och gråt, mys och pys och tusen gånger bättre än både Skavlan och Gladiatorerna. Drömmer du dessutom om att se din favvo-nob Bilbo naken så finns det ingenting att skylla på just ikväll. Kl 21. TV8.

 

2. Guldbaggig eftersmak

Det må så vara att många öppet dissar både Guldbaggen som fenomen och gala betraktad och svensk film som sådan men jag tycker det är ganska larvigt. Det finns inget land i världen som enbart gör bra film men det finns heller inget land som inte försöker. Sverige försöker också, ofta blir det blaskigt, ibland totalt värdelöst,  ibland helt okej men det händer också att det vaskas fram guldkorn, såna vi borde vara stolta över. Det går kanske att fnissa åt Guldbaggegalan men jag tänker på den som en gigantisk firmafest, en sån vi alla uppskattar att få och ha på våra arbetsplatser. En påkostad tillställning där vi kan klä upp oss, få lite ryggdunk, gratis mat och sprit och sen går vi vidare. Varför denna pajkastning? Jag fattar inte.

 

1. Fares Fares

Han fick ingen Guldbagge i måndags – som han BORDE ha haft – men han får nåt som är mer värt än det. Han får mängder med screentime i en av 2012-års största OCH bästa filmer (som har premiär nästa fredag): Zero Dark Thirty. Han är riktigt bra där (med) och det här är inte det sista vi får se av honom i amerikanska filmer. Jag tror han kommer få sprutt på karriären nåt grönjävligt efter den här filmen. Kanske kan den till och med få jänkarna att vilja se Snabba Cash II. Man kan alltid hoppas.