Fredagsfemman #239

5. Vem vill se Ben-Hur på bio?

Vem kan ärligt säga att hen längtat efter att se en remake på den där storfilmen från 1959? Räck upp en hand, snälla gör det. (Biopremiär idag är det i vilket fall och nej, den här kommer hamna i samma undanstoppade vill-icke-se-låda som John Carter och Hobbit-filmerna)

.

.

.

4. September!

Javisst, nu är den äntligen här, hösten! Nu är det september, denna månad som brukar vara lugnet efter stormen för mig men som i år är allt annat än detta. Det är mycket SKOJ som ska klämmas in innan det står oktober i almanackan och det börjar redan idag för idag ska det läggas golv!

.

.

.

3. Nya Idoljuryn

Säga vad man vill om Idol men ett nyskapande TV-program är det INTE. Men, därför blir jag så GLAD när jag tittar på första veckornas auditions och den nya idoljuryn sitter där och är bara bäst! En riktigt skön trio, kanske till och med så skön att jag kommer fortsätta titta även när det blir på riktigt.

.

.

.

2. Lovesick

Efter att ha fått diagnosen klamydia måste Dylan (Johnny Flynn) kontakta alla tjejer han haft sex med. Det låter inte särskilt upplyftande men det är grundpremissen i denna TV-serie som finns att beskåda på Netflix och som även har den alternativa (och mycket sämre) titeln Scrotal Recall. Det här är urtypen av mysig höstserie att krypa upp i soffan med, den är rolig och snabb och skön och när den tog slut blev det jättetomt
(= bästa betyget för en TV-serie).

.

.

.

1. Queen Amy

I onsdags stod Amy Schumer på Hovets scen i Stockholm och jag och min dotter satt i publiken (ja, det var nåååååågra till). Alltså, hon ÄR så sjukt kul och så på pricken vass och så jättebra och ändå känns hon liksom helt…vanlig. Och jag vet att det låter tråkigt men hon behövs verkligen! Hon behövs för vi är många som nickar igenkännande åt hennes skämt och skrattar med henne.

.

.

Fredagsfemman #234

5. Är det inte lite lama sommarpratare i år?

Är det inte lite otippat att den bäste sommarprataren hittills har varit Kim ”tunghäftan” Källström? Jag har lyssnat på (i stort sett) alla sommarpratare MEN  jag har tvingats stänga av ett program redan efter några minuter pga massivt salivklafs rätt in i micken. Det går inte, jag kan bara inte lyssna på sånt oljud hur intressant manus människan än har. Och att Edward Bloms sommarprat dessutom blev ”censurerat” gör att jag känner ett liiiiitet sting av att Sommar i P1 kanske har överlevt sig själv? Jag gäspar lite lojt och lyssnar vidare.

.

.

.

4. Är det bara jag som börjar längta lite till hösten…..?

Det är varmt, det är soligt, det är somrigt, det är svettigt, det är vackert och härligt och skönt med tunna kläder, utomhusmiddagar, fläktande kvällar, blå himlar, snygga instagrambilder, brunbrända men (quäääääääk, nä inte mina) och solblekt hår. MEN, hur skönt är det inte när hösten knackar på? Allt blir liksom lite lugnare tycker jag. Ingen hets efter att göra saker hela tiden, att hinna med, fasan att kanske missa nån solig dag fast man istället vill sitta inomhus eller kanske – ve och fasa – MÅSTE vara inomhus för att andra plikter kallar än semestermys? Nej, nu säger jag HEJA HÖSTEN, kom igen nu, jag längtar efter dig!

.

.

.

3. Den bästa Beckfilmen there is!

På söndag visar SF ännu en klassiker på utvalda biografer. Denna gång är det Bo Widerbergs….ja jag säger det, ja det gör jag…MÄSTERVERK från 1976: Mannen på taket! Tror du mig inte, låt mig försöka övertala dig genom att du läser min recension. Jag tror fanimej att jag älskar filmjäkeln. Svensk filmhistoria, ett härligt nostalgi-Stockholm, en storartad film, sjukt spännande och Carl-Gustaf Lindstedt som Martin Beck.

.

.

.

2. På onsdag smäller det!!!

.

.

.

.

.

1. Here´s the thing with Alec Baldwin

Det är nåt med den där lyckokänslan när man hittar en ny podcast, eller allra helst en som inte är ny alls (mer än för mig) så det finns en backlog som är ENORM, och jag inte vill göra nåt annat än att promenera/städa/fixa/sitta helt still och hörlurarna i hårdplast känns som mjukplast i öronen och avsnitt på avsnitt slinker in genom trumpeterna och in i hjärnan och det är sånt jävla MYS bara! I det här fallet är det Alec Baldwin-mys jag pratar om. Hans samtals-intervju-podd där han pratar om och med Hollywoods stora namn från förr och nu (personer både framför och bakom kameran) är så intressant och så himla öppet och personligt att jag inte kan göra annat än att tjonga upp podden som en nyårsraket på veckans förstaplats. Heja Alec!

.

.