Åh, den här lille filmen kom åt mig.
Den är så liten och så anspråkslös och många vet nog inte ens om att den finns men dessa små filmer kan verkligen göra skillnad i kropp och själv om man ser dom vid rätt tillfälle. Som nu. Nu var rätt, nu var verkligen rätt.
Brad Sloan (Ben Stiller) är en vuxen man med fru och son och sonen (Austin Abrams) är på väg att söka till college. Han är duktig på att spela gitarr och vill göra något av det. Brad å andra sidan upplever att nästa fas i livet är nära, när barnen flyttar ut, när jobbet kanske inte ger så mycket längre, när kärleken till frun kanske mer liknar en vänskap. Känslan av ”var detta allt? Blev det inte mer än sådär?” gnager. Livet knackar på axeln och visar no mercy. Livet vill att man tänker efter ibland. Gör en sammanfattning, en plus-och-minus-lista. Känner efter hur det verkligen känns och det som kommer upp till ytan SKA upp till ytan.
Brad må vara man och pappa men det här är en film jag känner igen mig i. Tankarna, känslorna, tacksamheten, sorgen, nostalgin. Allt det som ibland bubblar upp och måste tas om hand för att man ska kunna gå vidare. Utan att bli vare sig PK eller too much visar filmen hur det kan vara att vara vuxen, förälder – och vid liv. En jättefin film!
Finns att se på Viaplay!
