Etikett: Jon M. Chu

Publicerat

CRAZY RICH ASIANS

Rachel (Constance Wu) har bott i New York sen hon var bebis. Hennes mamma emigrerade till USA från Kina och Rachel är betydligt mer amerikan än kines i sitt sätt att vara och tänka. Rachel  är vuxen nu, jobbar som ekonomiprofessor och är tillsammans med Nick (Henry Golding) vars familj bor i Singapore. När Nicks bästa ska gifta sig i Singapore bjuder Nick med sig Rachel och först då får Rachel reda på att Nicks familj är en av Singapores rikaste – och att hans familj kanske inte är av den trevligare sorten.

Crazy Rich Asians känns som en frisk fläkt i romcomfacket även om det inte är en film som stannar kvar speciellt länge i mitt medvetande. Jag fick en underhållande stund och det ska inte föraktas. Snygg, välspelad och med ett bra manus, vad finns det att inte gilla?

Publicerat

NOW YOU SEE ME 2

– Ska vi se om den? sa sonen direkt när eftertexterna till första Now you see me-filmen rullade.

Konstigt, han sa ingenting i närheten av det när vi gick från biografen i torsdags kväll efter att ha sett uppföljaren. Han sa faktiskt ingenting alls förrän jag frågade vad han tyckte.

– Jättebra, sa han.
– Vadå jättebra? Är det en fyra eller vad? sa jag.
– Ja. En fyra.
– Lika bra som första filmen alltså?
– Ja, helt klart.

Det där ”helt klart” håller jag inte med om. Inte alls. Jag tycker Now you see me 2 är en otroligt blek kopia av den första filmen. Den är som diskvatten, inte tillräckligt rent för att dricka, inte tillräckligt skitigt för att fungera som näring.

Visst finns det ett par spektakulära scener men manusmässigt är det korkat så jag smäller av. Första filmen var kanske inte heller helt solid men det var inte förrän i allra sista slutminuterna som det havererade totalt, dock utan att känslan av helheten pajjade helt. Men manuset till denna uppföljare har bara ETT för ögonen: att existera så att filmen kan vara möjlig att producera. En högre ambitionsnivå än så går inte att känna i den stappliga dialogen och historien i sig kunde inte gå att göra mer ihålig ens om man stod och sköt sig svettig med en k-pist på den.

Ingen skugga bör falla på någon av skådespelarna, herregud, dom kämpar på för brödfödan, visst gör dom det och det är tack vare deras samlade rutin som filmen ändå har nån form av grund-underhållningsvärde. För den ÄR snygg men den är också dum. En allt för vanlig kombo.