Mean Girls är en film som – har jag förstått – är jättestor och väldigt omtyckt i stora kretsar, alltså inte bara bland tonårstjejer, det finns en och annan medelålders man som trillat dit också. Den har till och med en egen dag: 3:e oktober!
För egen del har jag såklart vetat att filmen funnits men valt bort den och avfärdat den som simpelt tonårstrams. Nu har jag sett den och jag tycker faktiskt att det ÄR simpelt tonårstrams, dock kanske skönare förpackad, innehållande en samling skådisar som är bättre än ”normalt” och med ett mer välskrivet manus än man är van vid.
Tina Fey har skrivit manus efter Rosalind Wisemans bok och det är en trevlig dialog filmen igenom. Lindsay Lohan, Rachel McAdams, Lacey Chabert, Amy Poehler, Lizzy Caplan, Amanda Seyfried och Tina Fey själv har alla stora roller och ja, alla är riktigt bra.
Nu är det här en komedi och det är där filmen står och burnar på stället med handbromsen ordentligt åtdragen för jag tycker inte den är så himla rolig. Det är en form av humor som inte riktigt funkar på mig, jag tror det är den där ”mobbningskomiken” som känns sådär. Jag har så himla svårt att se det roliga i elaka människor även om det mesta ”rättar till sig” på slutet. Jag förstår att jag låter torr som fnöske nu men det bjussar jag på.
Trots detta är Mean Girls en betydligt bättre film än jag förväntade mig. Ett bra tidsfördriv men kanske inte så mycket mer än så.
