Det finns alltså schackspel som består av salt- och pepparströare som schackpjäser. Fan va smart! Det är kanske inte meningen att just denna inredningspetitess är det man ska minnas bäst av filmen Unforgettable men likväl, så är det.
Julia (Rosario Dawson) är tillsammans med David (Geoff Stults) som har en dotter tillsammans med exfrun Tessa (Katherine Heigl). Tessa gillar inte att ha delad vårdnad om dottern Lily och hon tycker definitivt inte om att Julia tar hand om henne. Tessa gör vad hon kan för att slå split mellan Julia och David och det är inget snack om att Tessa skulle vilja ha sin före detta man tillbaka. David verkar dock noll procent sugen på det.
Tessa kammar sitt blonda hår jättehårt bakåt så det blir en extrem backslick i stram tofs och det är ett enkelt sätt att visa att hon är en ond människa. Julia har mjuka utsläppta lockar och en öppen blick. Hon är god. Det är fint. David är som en manet mitt emellan sina kvinnor. Genomskinlig. Det är totalt omöjligt att förstå vad dom båda ser och har sett i honom men å andra sidan har det kanske inte så mycket med grundberättelsen att göra.
Filmen handlar i grund och botten om två kvinnors kamp för sig själva, för en liten flicka och för att i den enes fall bibehålla förståndet. Psykiskt störda kvinnor på film ger ofta en extra dimension till berättelsen (se bara på Glenn Close i Farlig förbindelse eller Rebecca De Mornay i Handen som gungar vaggan), det är karaktärer man minns, som gör intryck. Mitt största problem med Unforgettable är att den känns som en blek kopia av andra kvinnor-som-hämnas-på-andra-kvinnor-filmer. Det gör egentligen inte den här filmen dålig, det gör dom andra filmerna extra bra.
Tack Moya för filmtipset! Det är inte säkert att jag hade sett den här filmen utan din draghjälp. Här kan du se andra filmer Moya tipsat mig om.
