Etikett: Kent

Publicerat

Fredagsfemman #254

5. Ursäkta mig, men vilka NÖTTER är det som byggt Filmstaden Scandinavia egentligen?

Om akustikplattorna i taket på en gigantisk biograf som nyss firade ett år (ETT ÅR!!!!) riskerar att trilla ner, hur är resten byggt då? Och att biografen tvingas stänga en hel vecka, DEN veckan på året dessutom som (kan jag anta) varenda visning är fullbelagd av Star Wars-nördar. När folk kanske till och med tagit semester och vallfärdat från andra städer i Sverige för att få se sin favoritfranchise på IMAX? Vilka klåpare. Jag blir alldeles matt av alltihop. (Och ja, jag är en av alla som tvingats boka om mina redan köpta biljetter)

.

.

.

4. RAW JUL

I onsdags var jag på A very RAW Christmas på Hotel Hilton i Stockholm. Hur kul är det inte att se lite nya stand-up-fejs egentligen? Jo precis, det är JÄTTEkul. När det dyker upp nån på scen som drar skämt som man dels inte hört förut, dels som drar åt håll man inte kunde förutse. Anders ”Ankan” Johansson och Carl Stanley var helt grymma, jag skrattade så jag grät. Dessutom var det en medelålders barnmorska från Västerås som gjorde Raw-premiär. Modigt som tusan måste jag säga. Ann Gräsberg hette hon.

.

.

.

3. På söndag smäller det

Ingen IMAX. Ingen 3D. Bara film. Sådär alldeles på riktigt. Så fick det bli när fiffiluran själv får välja.

.

.

.

.

2. Sista Kent-konserten foreverändever

Okej, den absolut sista Kent-konserten är imorgon men MIN absolut sista blir ikväll. Med tanke på att det bara är sex dagar mellan Håkan-konserten och denna kommer det vara omöjligt att inte jämföra dessa men redan nu är min kvalificerade gissning vara denna: lika varm som förra veckans konsert var, lika kall kommer denna att bli. MEN, Kent är ett makalöst bra band och det kommer bli tomt i musiksverige när dom försvinner. Sån tur att musiken finns kvar foreverändever.

.

.

.

1. Årets sista filmspanarträff

Imorgon är det årets sista filmspanarträff och den 54:e sedan starten i januari 2012. Jag avundas inte Sofia som ska välja film i dessa Rogue One-tider då det inte kryllar av intressanta premiärer den här helgen direkt. Men, det bästa med hela tjottaballongen är att det kommer bli bra ändå. Vi får ses, prata film och antagligen se något vi kanske inte kommit på själva att vi ville se. Det är bra nog.

.

.

Publicerat

Fredagsfemman #123

5. Edward hjärta Bella

Fem fredagskvällar med start ikväll kommer jag skriva om en mycket välkänd filmfranschise. Det kommer spoilas en del och kanske sväras litegrann och jag är medveten om att jag inte är målgrupp för varken böckerna eller filmerna men ändå, nu är det ingen återvändo, nu blir det några sommarveckor med twilightinspirerat fredagsmys här på bloggen. Huga!

.

.

.

4. Sommarskräckisar

Oculus har precis haft premiär. 2 juli kommer Deliver us from evil och 29 augusti intar Medicinen biograferna . Sommarskräckisar kan man aldrig få för mycket av. (Obs. Ironi vad gäller den sista)

.

.

.

3. Kentfesten

Kents nya skiva Tigerdrottningen är i mina öron den bästa dom hittills gjort och då gillar jag ändå alla deras tidigare. Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag kommer se dom live på söndag (fjärde, kanske?) men det känns magiskt att få höra alla dessa nya låtar live. Kentfest. Nu hoppas jag på en finfin sommarkväll utan regn och att alla sjunger med i Svart snö. ”När det känns som du har väntat sedan du var barn på att någonting ska hända, på närkontakt av nått slag. När det känns som om du gjort allt, sagt allt men inte får några svar när det känns som om ditt bästa inte är tillräckligt bra, när fördämningarna brister och du håller tillbaka en stor flod , när verkligheten skakar och det flyter svart snö i ditt blod. Dom säger allt kommer bli bättre för tiden läker alla sår, det är politisk propaganda från järnridån. Känner ni som jag sträck upp era hääääändeeeeer (det är fler än du och jaaag) som förlorat nått vi älskar i elden (fler än du och jaaag) som dansar för oss själva i mörkret (som om det inte fanns någon morgondag) jag vill inte vara ensam, men vem vill vara ensam?” Så JÄVLA fin låt!

.

.

.

2. Nu är det igång  – FOTBOLLS-VM!

Äntligen äntligen äntligen! Igår kväll började det, fyra års väntan är över. Hej Brasilien! Hej otaliga mysiga timmar framför TV:n! Hej fantastisk fotboll och hejhej alla nya fotbollsspelare från alla möjliga länder som jag nu kommer lära mig namnet på.

.

.

.

1. One Direction – one way or another

Så är det då kvällen med stort 1 och stort D. I månader har den där biljetten legat och bränt hål i botten på min byrålåda. Dottern har försökt få mig att förstå att ”det finns faktiskt riktiga fans som inte fått biljetter och så har DU en! Var en god medmänniska mamma, sälj den!” Men nä, här säljs ingenting. Jag köpte biljetten för att jag ville gå, för att jag med egna ögon ville om filmen This is us visade en någorlunda korrekt bild av konserthysterin kring bandet. Så ikväll är jag i Friends Arena. Redo. Pepp. Antagligen kommer jag köpa en T-shirt som antagligen är för liten. Ikväll är jag helt enkelt en directioner som alla andra, ikväll är Niall, Zayn, Louis, Harry och Liam mina boys och nu skrämde jag skiten ur mig själv rätt rejält för jag kunde namnen på dom utan att googla. Ikväll ska jag sjunga med fast jag inte kan texterna och dottern har ståplats så hon behöver inte ens se mig. Sannolikt en vinst för alla inblandade.