Etikett: midsommar

Publicerat

FILMÅRET 2019

Som jag förvarnade om redan i denna bloggs ”sista” inlägg  skulle det kunna komma ett livstecken från mig när filmåret 2019 skulle sammanfattas. Ja, där är vi nu. 2019 är över och jag tror mig ha sett dom flesta filmer jag ville ha sedda innan listan skulle göras och jag tycker det vore bra jäkla dumt att inte presentera en lista här på bloggen, om inte annat så för mitt eget minnes skull. Jag har ändå gjort årsbästalistor ändra från 1971 och fram till nu.

Med facit i hand undrar jag om jag haft en mer genrespretig årsbästalista någonsin. Jag tror inte det. 2019 har nämligen bjudit på något så underbart som 5-plus-och nästan-5-plus-filmer i dom allra flesta genres – till och med i dom genres som normalt sett inte brukar vara mina favoriter.

Det här hade LÄTT kunnat bli en topp-20-lista hos mig för bubblarna är STARKA och MÅNGA men som vanligt med årsbästalistorna är det magkänslan och omtittningspotentialen som får tala. För dom allra flesta filmerna på listan har jag sett fler gånger än en. I många fall fler gånger än två. Det är sånt man hinner med när man inte längre har en aktiv filmblogg.

Men nu kör vi. Här kommer mina filmfavoriter från 2019!

.

.

10. 1917
Regi: Sam Mendes

Fröken ”jag-gillar-inte-krigsfilmer” har inte bara sett den här filmen EN gång, utan TVÅ. Jag slog till med ett besök på IMAX när det vankades omtitt och jag fick alltså se Lance Corpral Blake och Lance Corpral Schofield bege sig ut på slagfältsäventyr med en LAPP i fickan inte bara en gång utan TVÅ gånger på en och samma vecka. Vilken åktur! Vilket tekniskt mästerverk! Filmfotografen Roger Deakins ansikte borde säljas som gnuggistatueringar i nördiga filmbutiker. Jag är och blev totalt golvad faktiskt och har kollat behind-the-scenes-klipp på youtube många timmar sen dess.

.

.

.

9. 47 METERS DOWN – UNCAGED
Regi: Johannes Roberts

1975 gjorde Steven Spielberg den otäckaste hajfilmen known to man. Många har försökt komma i närheten av Hajen en ingen har lyckats. Men nu kan jag faktiskt säga att regissören Johannes Roberts har med sin ANDRA 47 meters down-film lyckats komma så nära vad gäller hajspänning som man kan kräva av någon annan än han som var Först, Störst och Bäst. Det här är nämligen en – på ytan – lättviktare som visade sig slå på stora trumman för jag blev så jävla rädd och fick sånt tryck över bröstet att jag fick pausa filmjäveln och gå ut på balkongen för att få luft. Kombinationen haj (BLIND HAJ DESSUTOM!) och trånga utrymmen är nämligen inte bra för mina fobier. Klanderfri CGI och mycket spännande scener gör detta till den näst läbbigaste hajfilmen genom alla tider. I alla fall för mig.

.

.

.

8. DEN VIDRIGE HERR HONKA
(Der goldene Handschuh)
Regi: Fatih Akin

Jomen, här kommer den, 2019-års LÄTT skitigaste film! Fy fan så sunkigt det är här, det LUKTAR genom bioduken, det är ÄCKLIGT, Honka är äcklig, svinäcklig till och med. Det här är alltså filmen om den tyske seriemördaren Fritz Honka som mellan 1970 och 1975 dödade prostituerade kvinnor i Hamburg och som det smartskaft han var ”gömde” han liken i lägenheten. År efter år efter år. Grannarna höll på att spy av stanken och själv….bodde han i det. Det vänder sig i magen bara av att se filmen, det går verkligen att fantisera fram hur jävla illa det stinker, det är inte svårt alls. Scenografin är överlag totalt flawless, en mycket imponerande film om ett riktigt jävla AS. Transformationen när skådespelaren Jonas Dassler sminkades till Honka är dessutom den mest häpnadsväckande jag sett sen Eva Molander blev troll-Tina i Gräns. Kolla bara.

.

.

.

7. 6 UNDERGROUND
Regi: Michael Bay

Kom igen nu! Hur kan man INTE roas TILL TÄNDERNA av Michael Bays tom-i-bollen-underhållningsrökare till svinsnygg actionporr? Den här filmen får 9 av 10 Fast & The Furious-filmer att skämmas. Det är nedplöjda Netflixmiljoner som SYNS i varenda bildruta, det är lens flares och bilkrascher och underbara Ryan Reynolds-skämt och explosioner och dumheter och lyxyachter och mumselimumsfillibabba! Jag satt på soffkanten och DREGGLADE och DET mina damer och herrar är kanske den bästa komplimang en film gjord ENKOM för underhållning kan få.

.

.

.

6. ISN´T IT ROMANTIC
Regi: Todd Strauss-Schulson

Erin Cardillo, Dana Fox och Katie Silberman är trion som skrivit manus till denna komiska PÄRLA. Från början till slut är den en sylvass drift med hela romcomgenren och det funkar verkligen SÅ. JÄVLA. BRA. Rebel Wilson får briljera utan att behöva stå ut med att enbart dra tjockisskämt. Liam Hemsworth visar att han har precis lika mycket självdistans som sin blonde bror och till och med Adam Devine är kul. Det här är en film att njuta av, att se om och upptäcka nya saker och så småningom ha på som sällskap i bakgrunden när man dammar och färgkoordinerar bokhyllan. Fem plus. Lätt.
.

.

.

5. SMÄRTA OCH ÄRA
(Dolor y gloria)
Regi: Pedro Almodovar

71 år gammal och 36 filmer i bagaget, ingen av Pedro Almodovars filmer är ett redigt bottennapp i mina ögon och flera är riktiga personliga favoriter. 2011 gjorde han The skin I live in och jag trodde det var kröningen av hela Almodovars karriär, ja, kanske även av Antonio Banderas. Men SE så fel jag hade. Som film betraktad håller jag kanske The skin I live in ännu lite högre än denna men som HELHET, om man bakar in Antonio Banderas fullkomliga HULK-SMASH när det kommer till skådespeleri, ja då vete fan om dom inte får dela guldmedaljen i Almodovar-VM. Dessutom, det här är första gången i mitt liv när jag känner ”JA FÖR FAN, KOM HEM TILL MIG OCH GÖR OM. GÖR OM TUTTI! ALLT SKA UT! ALLT SKA UT OCH SALVADOR MALLOS  HELA HEM SKA IN!” Hjärtat slår dubbelslag av allt det vackra. Banderas i skägg också. Grädde på det spanska moset.

.

.

.

 

4. MARRIAGE STORY
Regi: Noah Baumbach

Filmer som handlar om ”vanliga saker” såsom livet tycker jag ofta om. Det där när man sätter spotlighten på allmänna upplevelser, sånt som många av oss kan relatera till. I Marriage Story handlar det inte i första hand om ett äktenskap utan kanske mer bristen på ett sådant, på ett avslut, en skilsmässa. Att filmen utspelar sig i USA och det här med att advokater och rättsliga uppgörelser har en betydligt större roll än här gör både att jag känner mig lyckligt lottad över min egen hemvist samt att jag återigen ser att pengar (både att ha och att inte ha) det drar fram det absolut sämsta hos människor. Adam Driver och Scarlett Johansson gör båda både magnifika och hjärtskärande porträtt av sina rollfigurer och jag tycker så otroligt mycket om dom båda.

.

.

.

 

3. MIDSOMMAR
Regi: Ari Aster

Äckligt. Panikångest. Sjukt. Omänskligt. Köttigt. Vackert. Vidrigt. Drogpåverkat. Utlämnande. Suggestivt. Grafiskt. Och en alldeles magisk Florence Pugh. Vem hade kunnat ana att svensk midsommar kunde skildras på detta sätt?

.

.

.

 

2. JOKER
Regi: Todd Phillips

 

Är detta årets tvåa eller är det årets egentliga etta? Jag har stött och blött med mig själv ORDENTLIGT men egentligen – fortfarande – inte kommit fram till det rätta svaret. Joker är nämligen – för mig – en minst lika fulländad film som årets etta. Kanske beror placeringen på att det var några månader sedan jag såg filmen? Å såg den å andra sidan två gånger på bio och blu-rayen ligger hemma och väntar, hur ofta händer det nuförtiden? Joaquin Phoenix är så ÄCKLIGT rätt i rollen som Arthur Fleck att det är svårt att inte vrida sig i biostolen. Det är som om han är född till att spela den här rollen.

 

Sa jag inte precis samma sak efter Walk the line?

.

.

 

1. PARASIT
(Gisaengchung)
Regi: Bong Joon-Ho

Det här är en FILMFILM i ordets bästa bemärkelse. Otroligt finurligt manus, vackert foto, fina skådespelarinsatser, jag som tittare bjuds på en visuell och känslomässig bergochdalbana och vem fan är jag att inte falla som en fura för detta? Herrejävlar Bong Joon-Ho, där satte du ner skåpet mitt i manegen så det bara sa smackelibang och spån och plankor rök! Nu har jag sett filmen tre gånger och det kommer lugnt bli tre gånger till.

En otrolig film får kröna filmåret 2019, ett filmår som är mycket imponerande enligt mitt sätt att se på saken. Massor med bra film har gjorts och setts och därför kommer här en hel DRÖS av bubblare som om det vore ett sämre filmår hade kunnat ta sig in på listan allihop.

Bubblare: Brightburn, Crawl, The Two Popes, The Irishman, 438 dagar, Avengers: Endgame, Rocketman, Jojo Rabbit, Jag kommer hem igen till jul, Blinded by the light, Toy Story 4, The Dirt, Us, The Peanut Butter Falcon och And then we danced.

Fler som listat sina favoriter från 2019 är:
Flmr
Jojjenito
Fripps filmrevyer
Har du inte sett den?-Carl
Niklas

Publicerat

MIDSOMMAR

Jag har läst att årets stora trend när det kommer till resmål och bussutflykter är Tjernobyl. Ja precis, den stackars eländiga radioaktiva plats på jorden som nu fått ett rejält uppsving tack vare TV-serien Chernobyl. Sug på den nu ni driftiga hälsinglänningar! Tanka bussarna, damma av våningssängarna för det kan utan tvekan bli turistinvasion i Hårga tack vare Ari Asters film Midsommar. Det kanske inte blir begåvningsreserven som kommer, kanske inte dom mest sansade och pålästa av människor men Midsommar kan – I SANNING – sätta igång tankar och funderingar mellan öronen som inte går att släppa.

Tänk att fira midsommar, alltså den riktiga svenska traditionen midsommar, i Hårga, Hanebo socken i Bollnäs kommun i södra Hälsingland. Det är nån liten bisarr gen i min kropp som inte skulle banga det och jag skulle SANNOLIKT fantisera ihop något likt manuset i Midsommar så fort jag ser en röd lada och fler än två personer i vita loose-fit-kläder. Jag känner mig själv alltför bra i det avseendet.

Midsommar är en film likt ingen annan. Nej, hur mycket film du än sett så har du inte sett en film som Midsommar, det kan jag LOVA. Man kan jämföra den med The Wicker Man, man kan få ihop vissa delar med The Village men jag vet inte om filmen verkligen behöver – eller ens KAN – jämföras med något annat i filmhistorien? Vill man göra det för att ge den en kontext, en hjälp på vägen till att förstå vad man faktiskt sett? Jag vet inte. Kanske. När jag, Steffo och Johan tittade på varandra i biosalongen och inte kunde sluta skratta kunde det likväl ha varit en Monty Python-sketch vi just bevittnat, eller varför inte en något ironiskt häcklande av något Galenskaparna skulle ha kunnat koka ihop. Nakna kvinnokroppar och ett par hjälpande händer har aldrig känts så skeva.

Okej, det finns inget att vänta på nu, jag drar av plåstret. Det finns så mycket med den här filmen som jag älskar! Den är OTROLIGT snygg rent visuellt, fotografen Pawel Pogorzelski har överträffat sig själv med att få ihop allt det übervackra med svenska sommaren och landsbygden med en underliggande creepy-het som ligger som en blöt trasmatta över hela filmen. Det är få riktigt vidriga scener men helheten känns som en käftsmäll i magen. Att kalla detta för en skräckfilm känns dock fel tycker jag. För mig är detta mer av ett obehagligt drama än någonting annat. Rent äckligt i sina stunder, hemskt och over-the-top ibland men hela tiden underhållande. Två timmar och tjugo minuter bara gled förbi och detta trots att filmen har ett och samma tempo från början till slut och detta tempo är verkligen allt annat än fartfyllt.

Skådespelarmässigt BRILJERAR Florence Pugh i huvudrollen och alla andra gör precis vad dom ska och mer därtill. Vilhelm Blomgren (som den svenske kompisen Pelle) är som klippt och skuren för sin roll (precis som han är i TV-serien Gösta) och Jack Reynor. Will Poulter och William Jacksom Harper gör det dom ska i dom engelskspråkiga rollerna. För övrigt ser vi en hel drös med svenska skådespelare – som pratar svenska – och det fungerade bra. Jag kan tänka mig att användandet av svenska språket är ett stort plus för utländska filmtittare (ungefär som en annan upplevde Hostel när den kom), det känns liksom ännu lite mer outback, knepigt och otäckt då.

Midsommar hade mig i ett hundraprocentigt grepp från första scenen till den sista. I min värld glider den (än så länge) upp på topplatsen över filmer från 2019. Otroligt bra och otroligt nära en fullpoängare, precis som Ari Asters förra film Hereditary.

Uppdaterat 20190717:
Jag var alldeles för snål. Jag vill inget annat än att se om filmen. Jag vill inget annat än att se Ari Asters förlängda version av filmen, jag skulle MER. ÄN. GÄRNA se en halvtimme till av filmen. Eller en timme. Eller vad det än blir. Midsommar ÄR 2019-års hittills bästa film och den förtjänar högsta betyg. Så det så.

 

Vilka har mer sett Midsommar? 
Steffo
Johan
Sofia
Vi pratar dessutom om filmen i avsnitt 201 av podcasten Snacka om film.

Publicerat

Fredagsfemman #281 – JAG ÖNSKAR DIG EN MUSIKALISK OCH GLAD MIDSOMMAR!

5. Nu börjar sommaren!

Nu börjar sommaren, ska vi enas om det? Ljusare än såhär blir det inte, inte grönare heller. Sommaren och semestrar ligger framför oss och med det förväntningar på denna årstid som ska tanka oss för mörkare och dystrare tider. Vi börjar därför dagens fredagsfemma med den ULTIMATA partylåten, en låt som kan få vilken dansfobiker som helst att rycka på benen och en låt som många många måååånga kommer få ynnesten att se live i sommar runt om i Sverige. Jag vet att jag är tjatig men bättre än Håkan Hellström live blir det inte på svenska (och klippet är en lång variant från förra sommaren men jag kan inte låta bli, börjar fan grina när jag ser det)

.

.

4. Får du chansen på en andra generation – ta den!

Ett av mina svenska favoritband är Andra Generationen. Att sitta i en varm bil och lyssna på balkanmusik med nerdragna rutor DET är verkligen sommar för mig. Det här bandet brukar spela lite här och där (speciellt runt Göteborgsområdet) och får du chansen att se dom live – ta den! Jag har sett dom fyra gånger och det är verkligen fyra konserter som gjort mig fullproppad på energi OCH jättesugen på att se alla Emir Kusturicas filmer.

.

.

3. Sommar = Synthkärlek!

Ett av banden jag ska få se lite senare i sommar är Erasure och det är med sån kärlek, glädje, lycka och spring i benen jag kan konstatera det. Jag trodde det var kört, jag trodde att det skulle bli en gång och aldrig mer (och den gången var i slutet av 80-talet, i Eriksdalshallen i Stockholm av alla ställen på jorden) men om en månad är det dags igen. Jag vill fira det med denna lilla sång som även är min absoluta Singstar-favorit. Fy fan vad jag prickar tonerna när jag tar i allt vad jag har! Andy Bell, hör du det! <3

.

.

2. När Robbie kallar kommer man!

För några år sedan hade jag en av mitt livs mysigaste semesterveckor när jag och barnen åkte på en en-veckas-roadtrip från Stockholm till Göteborg och målet var Robbie Williams på Ullevi. En vecka av äventyr, stopp på konstiga ställen, hotell, vandrarhem, bruna vägskyltar, glass, bad och knasigheter och sen hamnade vi i princip ända framme vid scenkanten när det väl var dags för konsert. Vilken vecka alltså, jag tror inte en vecka på vilken söderhavsö som helst hade slagit den. Sommar för mig är alltså väldigt mycket förknippad med Robbie Williams, både live och på diverse spellistor i bilen och så även denna sommar (även om jag inte behöver åka så värst långt eller länge för att se honom just denna gång. Och med Erasure som förband är konserten banne mig fulländad redan på förhand!).

.

.

1. En episk kväll i juni

Jag har en känsla av att det kommer bli en episk kväll just ikväll, min magkänsla säger mig det. Kanske den finaste junikvällen och definitivt den mysigaste midsommaraftonen på många år. Och alla som känner mig vet vad jag tycker om Lasse Berghagen. Han får därför kröna veckans lista med en av dom finaste sommarsånger jag vet. Glad Midsommar till dig! Hoppas du får en fin dag!

.

.

 

Publicerat

Fredagsfemman #176 – Lär dig dansa i midsommar!

5. Dansa disco som en nykter finsk man

Om du börjar öva tidigt på dagen så kan det gå vägen.

.

.

.

4. Dansa med tajta vita byxor

Det är inte lätt att ha vita kläder på sig, det ska både gudarna och Vanish veta. Men OM du har vita byxor kvällen till ära och ska försöka röra dig till musik, här kommer lite inspiration.

.

.

.
3. Dansa som på Stureplan

Dom flesta av oss kommer inte fira midsommar på Stureplan men OM man av nån missanpassad anledning skulle hamna där kan det ju vara bra att kunna smälta in.

.

.

.

2. Dansa även om du inte kan

Okej, den här killen KAN dansa men den här ihopklippta dansorgien visar att det GÅR att sprattla med benen i nästan vilken situation som helst och det blir succé! Prova! Fuldans ska inte underskattas.

.

.

.

 

1. Kan du pumpa cykeln? Kan du spela pingis? Kan du tvätta kläder? Ja, då KAN DU FAKTISKT DANSA!

Kolla bara det här! Lär dig stampa med Leroy så blir du både kung och drottning på midsommarfesten.

.

.

.

Publicerat

Fredagsfemman # 72 – MUSIKALISK MIDSOMMAR

5. Den lilla lilla hugget i hjärtat över att inte vara 17 år fortfarande

Midsommar när man var ung var en annan sak är midsommar som sort-of-medelålders. Då som nu var måste-förväntningarna skyhöga men nu har jag lärt mig att strunta i dom utan att få ont i magen. Men när jag lyssnar på Oskar Linnros kan jag känna ett litet sting av vemod över att inte vara 17. Tänk alla kids som får ynnesten att växa upp till hans musik – och fira midsommar till den.

 

4. När reklamfilmsmusik är som allra sommarbäst

Tomas Ledin gjorde det för Pripps Blå, gav bort sin musik till en reklamfilm som inte bara gjorde PR för en produkt utan för svensk sommar. Nu har Movitz! gjort detsamma, dock inte för öl utan för dess förpackning. Det är inte utan att jag längtar efter munspel, logdans och höskulle.

 

 

3. Soundtrack till svensk sommarnatt

Det här med att nattbada är både härligt och livsfarligt. Gäddor i vatten, vassa stenar som skär upp jack mellan tårna, det glöms bort att vattnet är iskallt vatten och att det är ganska äckligt att knalla hemåt iklädd trasor som nyss fungerade som handduk. Men det går. Det är värt det. Det är mysigt och det är bara att passa på. Lykke Li blir ett utomordentligt fin musikalisk kuliss. Plask!

 

2. Att födas på nytt

Midsommar är halvtid. Midsommar är återhämtning, midsommar är ljus, värme, sammanhang. Midsommar är stolthet, vemod, glädje och en chans att tänka efter. Hur vill jag att nästa halvår ska bli? Har jag några önskningar, några mål? Jag lyssnar på Miss Li och känner att livet är kul. Det är dags, jag vet det nu. Jag är en transformer.

 

1. Dalarna!

Midsommar för mig kanske inte riktigt betyder att jag sitter naken på en orange stol och skriver vykort så som kvinnan på Carl Larssons målning gör men midsommar för mig är Dalarna. Jag tycker inte det finns något som slår en somrig junikväll i Dalarna och vad kan bättre passa musikaliskt än landskapets stolthet Mando Diao?

Jag önskar en GLAD MIDSOMMAR. Var snälla mot varandra.

Dessa låtar, plus några fler, finns på en specialsomrig spellista som du hittar här.