Etikett: När Harry träffade Sally

Publicerat

Fredagsfemman #308 – Filmtips om man vill peppa för nyårsafton

5. SOS Poseidon (1972) och/eller Poseidon (2006)

En katastroffilm som tar sin början på nyårsafton OCH mitt ute på havet, det är väl mums, är det inte?

.

.

.

.

4. Money train (1995)

Den här härliga tunnelbaneactionrökaren handlar om ett rån och vilken dag på året är bäst för att utföra ett spektakulärt sådant? Nyårsafton såklart. Säger dom som vet. Jag har verkligen ingen aning.

.

.

.

.

3. Gudfadern II (1974)

Drömmer du om att befinna dig på Kuba på nyårsafton? Kolla in Gudfadern II. Men börja gärna med första filmen och när eftertexterna rullar på den andra, se dig själv i spegeln, le stort och tacka den som tackas bör för att du inte heter Fredo.

.

.

.

.

2. Boogie Nights (1997)

Nu är det tjugo år sedan den här filmen kom och kanske att William H. Macy numera blir bjuden till nyårspartyn. Eventuellt. Jag kan nämligen inte tänka mig att han var supervälkommen bland dom som sett just Boogie Nights. En filmisk nyårsafton att minnas.

.

.

.

.

1. När Harry träffade Sally (1989)

Kärlek, romantik, brustna drömmar, skratt, gråt, längtan, nostalgi och en svängom på nyårsafton. Vad mer kan man begära?

.

.

.

Publicerat

FILMÅRET 1989

 

1989. Året efter världens bästa filmår. Vad kan det ha haft att bjuda oss filmgalningar på? Jodu, en hel del faktiskt!

Jag kan konstatera att väldans många filmer på listan har med vatten att göra, att det KAN vara som så att minnet spelar mig ett spratt ibland OCH att det var kantboll på en dagens-dubbel för Sylvester Stallone.

Förutom just vattnet finns det ingen röd tråd bland mina favoritfilmer för året, det är komedi, ångestdrypande drama, action, tecknat och drama.  Lite av varje alltså.

10. Sex, lögner och videoband
(Sex, lies and videotape – Regi:  Steven Soderbergh)

Här misstänker jag att minnet kan spela mig ett spratt för jag har inte sett om filmen på jättejättelänge. Dock minns jag den som superbra (den fick en 5:a i min filmbok) MEN jag kan inte svära på att jag skulle tycka det fortfarande. Så det blir en tiondeplats med en brasklapp för nedflyttning för James Spader och kompani.

.

.

9. Värsta gänget
(Major League – Regi: David Ward)

En baseballkomedi är aldrig fel och speciellt inte när den är så kalaskul som denna. Tom Berenger, Charlie Sheen, Corbin Bernsen, Rene Russo och Wesley Snipes levererar!

.

.

8. Tid för hämnd
(Licence to kill – Regi: John Glen)

Jag tycker det här är en av dom bästa Bond-filmerna och definitivt en av dom allra bästa Bond-brudarna! Carey Lowell som Pam Bouvier är en riktigt kavat pingla och Timothy Dalton gör inte bort sig som 007. En action-Bond som inte skäms för sig, inte det minsta.

.

.

7. S/Y Glädjen
(Regi: Göran du Rées)

Här är ännu ett bevis för att det kanske inte alltid är filmerna med högst betyg som hamnar på topplistan för året. S/Y Glädjen är en medel-trea, en habil film, sevärd på alla sätt men det som gör att den hamnar på listan är att den stannar kvar i magen. Den är jättejobbig att se – på ett bra sätt.

.

.

6. Tango & Cash
(Regi: Andrei Konchalovsky)

Den här filmen stannar kvar i magen av helt andra anledningar än segelfilmen ovan. Den här filmen är as-charmig, den är urtypen av en actionkomedi från 80-talet och Stallone såg ut som en vuxen Harry Potter långt innan Harry var så mycket som en magisk tanke i J.K Rowlings huvud. Daniel Radcliffe föddes dock detta år. Katshing!

.

.

5. Lugnt vatten
(Dead calm – Regi: Phillip Noyce)

När jag såg Lugnt vatten på bio trodde jag hjärtat skulle stanna. Den var så sjuuuukt spännande – tyckte jag då. Jag blir kanske inte riktigt lika ”berörd” när jag ser den nuförtiden men det är fortfarande en mycket bra thriller. Nicole Kidman var ung och hade fortfarande sina fina lockar kvar, Sam Neill var en redig man att sukta efter och Billy Zane var…..inte så sane.

.

.

4. Den lilla sjöjungfrun
(The little mermaid – Regi: Ron Clements och John Musker)

När jag köpte Den lilla sjöjungfrun på VHS blev jag ifrågasatt av mina kompisar om jag var riktigt klok. ”Varför köper du en barnfilm??” frågade dom och jag fattade faktiskt inte frågan. Vadå barnfilm? Jag tror dock att frågan var nån form av katalysator för det var Lilla sjöjungfrun som fick mig att börja samla på Disneyfilmer, vilket inte var särskilt varken svårt eller dyrt på den tiden eftersom det bara kom en per år.

.

.

3. Avgrunden
(The Abyss – Regi: James Cameron)

Undervattensfilmer….smaka på ordet. Visst är det nån alldeles speciellt? Vad är det som finns långt därnere i det stora blå? Läbbigt är det tycker jag, jag är rädd för vatten och får egentligen klaustro av att se filmer som denna men äsch, ibland får man sitta med en syrgastub i soffan och liksom bara härda ut – och pysa.

.

.

2. När Harry träffade Sally
(When Harry met Sally – Regi: Rob Reiner)

Romantiskt, charmigt, tragiskt, sorgligt, roligt, mysigt. Jag skulle kunna drista mig till att säga att denna romcom faktiskt har precis ALLT man kan önska sig.

.

.

1. Döda poeters sällskap
(Dead Poets Society – Regi: Peter Weir)

Filmer som omformar mitt eget väsen, såna filmer växer inte på träd. Döda poeters sällskap är en sån film för mig. Att se den på bio när jag gick på sluttampen på gymnasiet var alldeles himlastormande. Otroligt känslosamt. Jag fattade liksom grejer. Jag vågade ifrågasätta. Jag såg på livet och världen med nya ögon. En väldigt ohotad etta på min lista!
(Recensionen jag länkat till här ovan är skriven av mig men den är publicerad på Sofias blogg när hon hade skoltema)

.

 

Bubblare: Resan till Melonia,  Länge leve Bernie, Bind mig älska mig, Sea of love, Född den fjärde juli och Lock up.

Här kommer fler topplistor från toppbloggare:
Jojjenito
Filmmedia
Movies-Noir
Fripps filmrevyer
Rörliga bilder och tryckta ord
Spel och film
Filmitch
Absurd Cinema
Flmr

 

Publicerat

Fredagsfemman #210

5. Deadpool

Idag har den senaste seriehjältefilmen biopremiär. Deadpool heter den. Nu har Ryan Reynolds fått en chans till att vara färgglad och over the top trots att det inte gick nåt vidare förra gången (i Green Lantern). Jag är lite nyfiken på filmen, det är jag faktiskt men jag VILL INTE gå på bio. Svårlöst problem i nuläget. Antingen ger jag efter eller så får jag vänta på bättre tider. Eller så får jag helt enkelt strunta i att kalla detta för ett problem för det är ju inte sant.

.

.

.

4. Tävlingspåminnelse

Du glömmer väl inte att vara med i Oscarstävlingen? Klicka här för att komma dit!

.

.

.

.

3. Romantisk klassiker på bio

På söndag är det Alla hjärtans dag och då slår SF på stort och visar den romantiska komedin När Harry träffade Sally från 1989. Kul grej! Bra film!

.

.

.

2. Jorå! Såklart det blir Fiffi blogs Oscar även i år!

Tänker du vara vaken under Oscarsnatten? Vill du ha alternativt sällskap? Jag kan lugna er (fyra) som mejlat mig och frågat, ja jag kommer liveblogga mig genom Oscarsgalan precis som ”vanligt”. Det är bara att klicka in här på bloggen under natten så kommer det vara ett chattfönster öppet och du kan vara med och skriva dina tankar om vinnare, klänningar och botoxkinder tillsammans med mig och alla som vill vara med. Ett bra sätt att hålla sig vaken på om inte annat. Natten brukar gå huuuur fort som helst. KUL ska det bli!

.

.

.

1. Tips på finfina filmbloggare och finfina kärleksfilmer

Tiden går så fort… För två år sedan hade jag ett litet Alla hjärtans dags-tema här på bloggen när jag skrev om filmbloggare JAG tycker om och kärleksfilmer DOM tycker om. Jag tycker det blev en fin vecka även om jag kanske retade upp någon litegrann när jag skrev att jag tyckte Chaplin var ”lite äcklig”. Så här kommer tips på både bloggar och filmer som tål att läsas och ses alla dagar på året – inte bara på söndag. Här hittas alla bloggare och alla filmerna.

 

Publicerat

BACK TO THE 80´S: NÄR HARRY TRÄFFADE SALLY (1989)

.

.

.

Att Meg Ryan är en av filmhistoriens största kvinnliga romcomskådespelare kan nog dom flesta enas om. Tänk bara på alla mysiga filmer med henne och Tom Hanks och hon är alltid – alltid – så jävla snygg i håret!

Billy Crystal däremot, han var ingen jättefavvis för mig under 80-talet, lite för o-snygg kanske för en ytlig tonåring (som vid den tidpunkten tyckte att Tre Kronors förbundskapten Tommy Sandlin var bland det mest manliga som fanns)? Jag förstod mig inte riktigt på hans typ av humor heller – då. Nu har polletten trillat ner mer än väl och jag kan uppskatta honom på många sätt, kanske främst som rösten till mitt nutida supermanliga loveinterest, han den gröne enögde sköningen Mike Wazowski i Monster´s Inc.

När Harry träffade Sally blev en snackis när den kom, kanske mest på grund av orgasmscenen på restaurangen, och det var en film jag redan då tyckte om. Men hur skulle den hålla tjugofem år senare?

Who am I kidding? Det är klart den håller! Filmen är ett mästerverk i sin genre! Manuset är skrivet av Nora Ephron, den är regisserad av Rob Reiner, musiken är perfekt, känslan, fan det är till och med JUL, Meg och Billy är jättefina ihop, alltså jättefina. Historien inkluderar en hel del sånt som ”är på tapeten” just nu, det här med manligt och kvinnligt, hur ”alla” kvinnor tänker, hur ”alla” män fungerar och antagligen kan flera scener reta gallfeber på dom mest rabiata men äh, jag tänker inte gräva ner mig för att Sally är så tokfokuserad på att bli en gift kvinna även om jag tycker det är ganska larvigt. Desto värre är att dessa två människor inte förstår att dom borde vara tillsammans! Man vill ju bara baxa in dom i en liten hiss, bryta strömmen och sen inte öppna förrän dom fattat sitt eget bästa.

Jag undrar om det hade kunnat bli en bättre avslutning på detta 80-talstema, jag tror inte det. Jo betygsmässigt litegrann kanske men äsch, det är en petitess.