Jag förstår att det här är en film som är gjord för att vi ska förstå dom franska medborgarnas helvete i slutet på 1700-talet. Det jag undrar är om männen (ja, det är män) bakom filmen har insett vilken mental härdsmälta dom skapar i oss som ser skiten?
När jag bjuder hem vänner på middag sätter jag inte på Fast as a shark med Accept på högsta volym och repeat och sen tror mig kunna föra roliga och vettiga samtal med mina nära och kära. Danton tänker helt annorlunda. Den här filmen innehåller ett kakafoniskt smörgåsbord av ruttna ljud som gör att det skär i öronen, det fan blöder redan till förtexterna och vetskapen om att det är 130 minuter kvar gör mig panikslagen.
Det går att använda sin simultankapacitet till mycket när en skitdålig film rullar i bakgrunden, tror du mig inte så fråga personalen på porrbiografer. Jag fick väldigt mycket gjort under dessa timmar och väldigt lite handlade om empati för det franska folket. Jag ville mer döda ljudkillen än någonting annat.
Jag skulle hellre göra ett fecesprov än att se om filmen. Jag skulle hellre VARA ett fecesprov än att se om filmen. Vet du inte vad ett fecesprov är? Googla.
Här finns filmen.