.
.
.
Det fanns inte tillgång till riiiiktigt lika mycket film under min uppväxt i byhålan som det gör nu. Jag tror dessutom att vi var sist på gatan som köpte en VHS-bandspelare. Jag kan därför säga att när videon väl kom till byn och det gick att KÖPA sig EGNA filmer som man kunde se när man ville (en sån ofattbar LYX!) så blev det en hel del tittande, dock var det bara ett fåtal filmer som snurrade eftersom en köpfilm kostade lika mycket DÅ som en Blu-ray gör idag och pengarna är som bekant aningens mindre värda nu.
Polisskolan var i vilket fall en av våra köpefilmer och jag tror stjärnstopp är ett bra ord för att beskriva hur många gånger jag sett den. Mahoney, Hightower, Karen, Harris, Lassard, George Martin och Sergeant Callahan-med-tuttarna blev mitt sällskap många eftermiddagar efter skolan och nu när jag ser om filmen hamnar jag liksom i Oboy-och-gummilimpa-med-Port-Salut-ost-mode igen och jag tror att filmen vinner på det även nu. Man ska inte undervärdera nostalgikryddan, den är som grillkrydda på tveksam potatismos på´t ungefär.
Jag tycker Polisskolan är en rolig film. Jag tyckte det då och jag tycker det fortfarande. Jag fnissar en hel del även om hela dialogen sitter i ryggmärgen. Jag tycker den har ett (jämfört med en hel del av nutida komedier) smart manus och jag tycker filmen har (jämfört med en hel del nutida komedier) en hel drös av sköna, välskrivna, udda karaktärer -faktiskt även kvinnliga. Och sen gav filmen Blue Oyster Bar ett ansikte, icke att förglömma.
Temat heter Back to the 80´s och idag kommer två inlägg till om filmer från 1984, ett kl 12 och ett kl 18.