Att sätta sig i en biosalong och inte ha minsta aning om vad det är för film man köpt biljett till, alltså få saker i livet kan mäta sig med det. Jag tycker hela det där överraskningsmomentet är svinhärligt.
Det enda lilla jag visste var att Jason Schwartzman var med. Jag har hittills aldrig gillat Jason Schwartzman, inte i någon enda film. Det gör jag nu. Jag ÄLSKAR Jason Schwartzman i den här filmen! Hans rollfigur Kurt har en sån larger-than-life-metrosexuell-å-typ-lite-gay-aura att det är svårt att inte smälta. Tror jag. Jag tror det är svårt att inte smälta för filmen som helhet också faktiskt. Det fnissades friskt i salongen mest hela tiden faktiskt. Härligt.
Det gifta paret Emily (Taylor Schilling) och Alex (Adam Scott) har precis flyttat till Los Angeles med sin lille son RJ. En helt vanlig eftermiddag i parken kommer förändra deras omedelbara liv, så mycket kan man kanske säga (med ett leende på läpparna). RJ leker nämligen med en annan liten kille vars pappa kommer fram och presenterar sig. Det är Kurt, Kurt med hatten. Kurt är gift med Charlotte (Judith Godrèche), en vacker fransyska vars yrkesmässiga karriär mest gått ut på att göra små filmer som inkluderar viss nakenhet och bröstmjölk. Kurt bjuder hem den nyinflyttade familjen till en vanlig liten pizzamiddag men den visar sig bli allt annat än vanlig.
Adam Scott är en skådis jag alltid gillat, jag tycker han var smått magisk som Jason i Friends with kids och hans roll i den här filmen, Alex, skulle kunna vara en förlängning av Jason. Kvinnorna i filmen, Taylor Schilling och Judith Godrèche, är också jättebra, hela skådiskvartetten har ett samspel som känns otroligt äkta.
Tack Henke för att du ”tvingade” med mig på den här filmen. Det är så jäkla kul att se filmer som är så väldans mycket bättre än man trott och speciellt när man inte trodde något alls från början.
