BACONCHIPSUPPRORET

Jag älskar att gå på bio men just nu hatar jag det. Jag hatar det så mycket att jag håller på att gå sönder.

Jag älskar förväntningen jag har i kroppen innan jag ska se en film och jag älskar den känslan lika mycket som jag hatar vetskapen om att visningen med största sannolikhet kommer bli förstörd av snackstuggande människor runt omkring mig.

Så illa som det är nu har det aldrig varit. Så arg som jag är nu har jag aldrig känt mig efter att ha besökt en biograf. Popcorn har ätits på biografer i alla tider men nu har nästa växel lagts i både vad gäller snacks och ätbeteende och nu får det fantamej vara nog.

Baconchips, detta djävulens påfund som säljs i kioskerna på biograferna är det mest respektlösa snacks som finns. Det luktar illa, det prasslar högre än popcorn när ivriga nävar gräver i pappkartongerna för att hitta det där perfekta chipset och framförallt – DET LÅTER FÖRJÄVLA ÄCKLIGT NÄR MAN TUGGAR!

När jag var på bio tidigare idag var vi åtta personer i salongen. Fyra åt dessa snacks. Fyra människors tuggande hördes mer än själva filmen. Är det vettigt? Är det okej? Jag betalade 130 kronor för att lyssna på fyra killar som åt baconchips med öppen mun. Jag kan tänka mig många saker jag hellre hade gjort för mina pengar än detta. Typ vad som helst. Framförallt är inte förbannad det jag vill vara när jag går från en biograf. Men jag är förbannad, jag är jättearg och mitt problem är att jag inte har nån lösning på eländet.

Jag har mejlat SF, jag har twittrat till SF, jag har pratat med biografpersonal. Jag har bett baconchipsätande människor sluta tokgräva i sina förpackningar, jag har bett dom försöka åtminstone hålla igen munnen är dom tuggar, jag har bytt plats i salongen, jag har lämnat visningar men är det verkligen såhär det ska vara? Är det mig det är fel på, är det jag som överreagerar?

Det jag undrar är hur folk beter sig när dom sitter i sina soffor och äter. Äter alla ensamma? Är det ingen som har någon bredvid sig som liksom säger stopp när det klafsas och toktuggas? Och även om det tuggas hemma som om det inte fanns en morgondag, var är hyfset, var är respekten när man är bland folk?

Jag har fyra saker att tillägga innan hjärnan fullkomligt kokar över:

1. SFSnälla sluta sälj baconchips! Världen går inte under om ni går tillbaka till ”bara” popcorn igen.

2. FÖRÄLDRARLär era barn att tugga med STÄNGD mun!

3. TONÅRINGARJu tystare ni tuggar ju mer får ni ligga. Se det som en sanning.

4. ALLA SOM KÄNNER BACONCHIPSSUGBaconsnacks består till största del av vetemjöl, vegetabilisk olja och kryddor. Snacksen är en efterliknelse av friterat grissvål, som i sin tur har en baconliknande smak, därav namnet. Fortfarande sugen?

Uppdatering:  Det finns inte mycket konkurrens vad gäller biografkedjor i Sverige och vill man se nya filmer så är SF´s biografer oftast det enda alternativet MEN vi biobesökare har makt och vi kan välja var vi lägger våra pengar.

Här är en lista på BACONCHIPSFRIA BIOGRAFER. Mitt tips är att gynna dessa så långt det är möjligt, det är enda sättet vi kan göra skillnad på. Vet du fler (det kan vara vart som helst i landet)? Skriv gärna en kommentar eller mejla mig så fyller jag på listan. Biografer som främjar att SE på film, inte att äta sig igenom den, ska premieras!

Fredagsfemman # 93

5. Martin Freeman i sitt esse

Martin Freeman är så långt ifrån en hobbit som det är fysiskt möjligt när han spelar Dr Watson i TV-serien Sherlock och jag har aldrig sett honom bättre än här. Benedict Cumberbatch är såklart kalas som Sherlock men Freeman är…..Freeman. Och serien är faktiskt….mums.

.

.

4. Nour & Anders

Programledarparet i Melodifestivalen 2014 känns jättespännande. Kan bli superbra det här!

.

.

.

3. Alla ska med – även på bio

Anna Bergholtz recenserar film utan att ha sett dom. Det finns det andra recensenter också som gör men Anna har en fullt godkänd anledning, hon är nämligen blind. Du har kanske sett henne på TV,  i soffan bredvid Filip och Fredrik till exempel. Filmer med särskild text för hörselskadade har funnits i ganska många år nu men syntolkade filmer har varit desto ovanligare. SF hade ett projekt som hette Tillgänglig bio som innebar att film ska finnas och fungera för alla, även för människor med nedsatt syn eller som har läs- och skrivsvårigheter. Detta projekt avslutades i maj men igår kom ett glädjande besked att regeringen ger SF och Post- och telestyrelsen fortsatt stöd i arbetet med detta. Idag är det knappt 150 syntolkade visningar per år men målet är att 50 000 visningar ska vara syntolkade och ha uppläst textremsa inom tre år och detta hjälpmedel kommer som så många andra att finnas i en nedladdningsbar liten app. Detta rör en miljon svenskar, en miljon svenskar som kommer kunna se film på ett bättre och mer givande sätt. High five på den!

.

.

.

2. Varför gör ingen film av Karin Alvtegens böcker?

Karin Alvtegen är en av mina favoritförfattare. Hon skriver böcker som gör att jag inte kan andas. Välskrivna historier fulla av krypande spänning, riktiga känslor, skuld, skam, vidrigheter. Det borde gå att föra över hennes böcker till fantastiska filmer, fantastiska svenska filmer. I helgen skulle jag ha ”träffat” henne, eller i alla fall höra henne prata. Nu blir det inte så. Jag får helt enkelt leva i ovisshet ett tag till och lyssna på lite andra intressanta författare istället. Kulturtantsresor rules!

.

.

.

1. Matthew McConaughey

Vilken karriär den här mannen har haft och har! Det är svindelvarning banne mig. Från att ha börjat som snygg jeanskille med tvättbrädemage till att fortsätta som lite äldre snygg jeanskille med tvättbrädemage som hamnat i samma-roller-limbo och sen bara BARANK! Den snygga jeanskillen med tvättbrädemage fick hux flux roller som var nåt att bita i och JÄVLAR vad han bet. Han högg som en frustrande rabieshund. I roll på roll på roll imponerar han så jag häpnar. Killer Joe, Magic Mike, The Paperboy och återigen i Mud (som har biopremiär idag). Och snart kommer Dallas Buyers Club, Martin Scorseses The Wolf of Wall Street, TV-serien True Detective och Interstellar i regi av Christopher Nolan. McConaughejsanjulafton va? Ja, varje dag.

Fredagsfemman # 87

5. Vuxna människor med dockor i knät

Jag var och såg Jeff Dunham på Hovet för lite drygt en vecka sedan. Jeff Dunham, buktalaren, han som blev känd för dom flesta med hjälp av Achmed The dead terrorist. Det var en enastående kväll på många sätt. Givetvis var det stort att se en man på scen som vi härhemma sett på DVD så många timmar sammanlagt. Dels var det fascinerande att spana in publiken. Många medelålders (och äldre än så), dom flesta som jag såg var män, som hade med sig egna miniatyrer av Jeff Dunhams buktalardockor. Mannen framför mig satt med den lila Peanut i knät under hela kvällen som om det vore hans bästa vän. Han såg helt salig ut. Det var hjärtskärande på ett sätt jag inte var beredd på. Jag menar, mannens Peanut pratade ju inte ens. Dunhams dockor håller ju låda timme ut och timme in.

.

.

4. Blodsbröder

I söndags såg jag musikalen Blodsbröder på Stockholms Stadsteater. För det första: Jag ÄLSKAR Stockholms Stadsteater. För det andra: Jag gillar verkligen musikaler. För det tredje: Albin Flinkas och Anton Lundqvist, vilka grymma scenpersonligheter! För det fjärde: Jag ÄLSKAR att min dotter knallar iväg på teater själv när ingen kompis vill gå med. Jag ÄLSKAR att hon lika gärna betalar en bio- och/eller teaterbiljett med sin månadspeng som godis eller kläder. Jag är STOLT över att hon suger åt sig kultur av alla sorter som en svamp och att mina utflykter till barnteatrar och knattebios med ungarna gjort nytta. Bra teater är som bra film fast med en nerv som inte går att köpa för pengar. Det händer här och nu, det går inte att spola, inte pausa, inte klippa bort. En kulturkväll med dottern och hennes kompis är ett bra minne att spara på även om musikalen i sig inte var någon jättehöjdare.

.

.

3. Simon Pegg-klassiker på stor duk

Från och med onsdag (och vad jag förstår några dagar framåt) kan man se Hot Fuzz och Shaun of the dead på två biografer i Stockholm, visningarna är direkt efter varandra och utan text. Är det inte alldeles fantastiskt? Tänk om SF kunde göra så med fler (halvgamla) filmer. Undrar om det hjälper att komma med kärleksfulla mejltips i frågan? Vad tror du?

 

 

2. Sofia Helin.

Bron 2 är bra, har jag sagt det? BRON 2 ÄR BRA!

.

.

.

.

1. Hotellhypnosen

Tänk om jag kunde hypnotisera dig. Tänk om jag kunde hypnotisera alla. Tänk om jag kunde få SF att ta bort den rosa smultronställetmärkningen från filmen Hotell, tänk om jag kunde få kategoriska svensk-film-ratare att sluta vara så jävla fördomsfulla, tänk om jag kunde få biobesökare att vallfärda till biograferna och köpa biljetter till filmen Hotell på samma löpande-band-manér som om det vore en ny Göta Kanal eller Män som hatar kvinnor. Tänk om jag kunde få någon att tänka utanför lådan och ge Hotell en chans, precis som så många av oss gjorde på Malmö Filmdagar fast ingen på förhand trodde på filmen. Efteråt var vi lyriska. Allihop. Vi hade varit med om något extraordinärt. Gör som jag den här helgen, gör dig själv en tjänst. Gå och se Hotell. Det finns inte en chans i världen att du ångrar var den hundringen tog vägen.

Fredagsfemman #77

5. Underlig och tämligen osportslig prissättning

Jag var och såg Elfsborg spela Champions League-kval i Borås härom kvällen. Tre kanonbiljetter kostade 500 kr. I tisdags såg jag Hammarby möta Paris Saint Germain i en vänskapsmatch på Tele2 Arena. Tre okej biljetter kostade strax över tusenlappen. På söndag ska jag och sonen se EM-finalen i fotboll för damer i Friends Arena. Min biljett kostade 150 kronor, hans 50. Jag fattar inte prissättningen. Det jag fattar är att 1. all sport blir häftigare att se i en fullsatt arena 2. man borde se till att prisbilden synkar för att lyckas med nummer 1. Friends Arena fattade grejen den här gången. Jag vet inte hur det brukar se ut på Borås Arena men att boråsarna valde att stanna hemma när det vankades en viktig – och kul! – match beror inte på biljettpriset. Men det osportligaste står i alla fall Hammarby för. Det kom ett mejl i måndags att man får köpa biljetter för 11 kronor styck! 11 spänn! Allt för att fylla arenan. Bra tänkt men några månader för sent. Sälj biljetterna för en hundring styck från början så skulle varenda match vara utsåld OCH fansen som betalt dyra biljetter skulle inte behöva skriva irriterade blogginlägg. Bläh!

.

 

4. Olika typer av vuxna män på bio

Denna vecka har Grown ups 2, The Wolverine och Sightseers premiär. Adam Sandler leker jättebebis-i-vuxen-mans-kropp – igen, Hugh Jackman leker tokdeffad järv – igen och Sightseers är en brittisk svart twistad variant av Vi hade i alla fall tur med vädret – igen. Denna vecka kan ingen säga att vi bara kan se en stereotyp av manlighet på bio i alla fall. Det som saknas är den konkava hipstern.

 

 

3. Roman åh Roman.

På SVTPlay kan man se dokumentären om Roman Polanski – Med egna ord och det är ett solklart tips på program att se en ljummen sommarkväll. Vilket liv han levt Roman, vilket liv han haft, fått, skapat sig. Det finns mycket att lära sig av honom, speciellt hur man tacklar motgångar. Det är svårt att mäta sig med honom vad gäller dessa.

.

.

.

 

2. En fråga får svar.

Jag fick frågan. ”Tar du ingen semester från bloggen alls?”. Här kommer svaret. ”Nej.” Bloggen ÄR som semester för mig. Jag tycker ju om den. Den är som en kompis jag gärna träffar varje dag. Bloggen tar ingen tid jag inte har, ingen energi jag inte väljer att avvara och bloggen är inget arbete jag behöver paus ifrån så det kommer att ticka på med ett inlägg om dagen även under kvarvarande del av sommaren. Alldeles precis som vanligt alltså.

.

 

 

1. Ovärdig 3D

Det är ingen nyhet att jag inte är något stort fan av 3D på bio. Jag tycker det allt för ofta är undermålig bild, det där djupet filmmakarna vill åt ger inget stort wow åt själva upplevelsen, snarare tvärtom och texten är suddig och hänger flera decimeter utanför bild och skakar. Biljetterna är dessutom rent larvigt över-prissatta och det är klurigt att ha 3D-glasögon ovanpå vanliga glasögon. MEN det är inte allt detta som stör mig just idag, det som stör mig nåt ofantligt är att vanliga 2D- filmer konverteras till 3D i efterhand trots att det inte var meningen från början. Filmmedarbetare lämnar inspelningen och tar bort sina namn från eftertexterna då filmen inte ser ut i 3D som det var tänkt hela tiden i 2D (detta hände bla med fotografen Ben Richardson i World War Z) och nånting säger mig att det är dessa filmer som upplevs som dom mest 3D-usla när man sitter i biosalongen och stönar besviket. Det jag önskar är TYDLIG INFORMATION om detta INNAN jag köper biljetten. Är det en konverterad 2D-film eller en 3D-original-film? Jag må vara petig men jag tycker det är en rätt viktig fråga. Hallå SF, vad tycker ni?

Vill du läsa mer om detta fenomen, klicka här.

HANNA

Hanna (Saoirse Ronan) bor ensam med sin pappa Erik (Eric Bana) i en stuga någonstans i den finländska vildmarken. Hon lär sig jaga vilda djur, pappan lär henne allt han kan om närstrid, om vapen, om historia, biologi, språk och bröderna Grimm. Han gör allt han kan för att förbereda henne för ett ”normalt liv” men hennes uppväxt har gjort henne till allt annat än en ”normal” 16-åring då hon är specialtränad för att bli den perfekta mördarmaskinen.

Marissa (Cate Blanchett) är en känslokall, hutlös kvinna som jobbar åt nån organisation (CIA?) och är en av dom få som vet om Hannas – och Eriks – existens. Hennes primära mål här i livet är att döda Hanna och det vet Hanna om när hon en dag ”är klar” och beger sig ut i livet. Det är att döda Marissa eller dödas själv som gäller.

Jag blir inte riktigt klok på den här filmen. Jag vet inte vilka den riktar sig till. Är det riktigt unga tjejer så är den way too våldsam. Är den till äldre tonåringar så finns det filmer som är sååå mycket tuffare att se än denna. Är det till såna som jag, såna som suktar efter coola tjejer på film som inte är fullskitna av nervgift och löshår så ja, kanske, men det är inte jättetroligt. Jag vet i ärlighetens namn inte och det är en fråga som gäckar mig (gäckar är för övrigt ett ord som används alldeles för sällan. Det är ett i princip utdöende ord. Synd tycker jag).

Hanna är en MYCKET våldsam film men utan blodsprut vilket filmmakarna antagligen har en baktanke med (för att få en lägre åldersgräns) men det är mycket OUGFF och TJOFF och KABLAAFFS och med The Chemical Brothers tuffa elektroniska ljudmatta och arga hårda trummor så blir det actionscener som får även min halvdöda puls att stegras. Jag tycker om Saoirse Ronan, hon är en fin och begåvad tjej som det absolut kommer finnas plats för i Hollywood för en lång tid framöver och att se Cate Blanchett spela satmara i dräkt och page är en frisk fläkt och jag tänker flera gånger att satana perkele, den där kvinnan är nästan FÖR bra för sitt eget bästa.

Jag hoppas att Hanna blir en kassasuccé, det vore häftigt med tanke på att flera av sommarens blockbusters hittills har känts så väldigt testosteronstinna. Heja Hanna! Banka på gubbsen bara!

Jag håller tummarna men jag tror inte på min egen förhoppning. Egentligen.

 

 

Trailer: Harry Potter och dödsrelikerna del 2

Nu är det bara tre veckor kvar och jag är redan lite sorgsam.

Det är dags för den allra sista delen i filmserien om Harry Potter, den slutgiltiga striden, avskedet och usch och fyyy vad det här är sorgligt.

Trailern hittar du här, biljettbokningen här och matchande näsdukar får du leta reda på själv.

Mina är svarta med vita dödskallar (och torra, än så länge).

Paul

Dom brittiska vännerna och rymdnördarna Graeme (Simon Pegg) och Clive (Nick Frost) har begett sig till San Diego för att gå på en UFO-mässa. Efter detta ska dom sedan åka på en husbils-road-trip för att besöka kända utomjordiska platser såsom Area 51.

Längs vägen blir det givetvis stopp på allehanda hak specialiserade på just aliens och det dricks kaffe ur gröna porslinsgubbemuggar, äts efterrätter med namn som hedrar världens mest kända utomjording E.T och köps bilstickers med texten Alien on board.

Under en nattkörning blir dom omkörda av en svart bil som kraschar i hundranitti. Killarna stannar vid vägkanten och ser att ingen förare sitter i bilen men när dom vänder sig om står det en tjomme på vägen, en liten filur med ur mänsklig synvinkel tämligen feldoserad kropp. Paul är utomjording, en sådan Graeme och Clive drömt om att få se i hela sitt liv och han är inte bara jagad och kämpar för sin överlevnad, han har en hel del fördomar att brottas med då filmhistoriens UFO:n inte riktigt fungerar som Paul. Paul är nämligen tämligen mänsklig. Han pruttar, moonar, svär och röker.

Att jag tycker om den här filmen kommer inte som en överraskning för någon som känner mig. Jag har känt mig som ett mänskligt UFO i hela mitt liv och äntligen får jag se en jämlike på film (haha)! Det som positivt överraskade mig var hur himla rolig filmen var. Den är klurig, den är anal, det är en film om nördar för nördar och många skämt är så interna att dom blir svårbegripliga om man inte är bevandrad i filmens – och utomjordingarnas – värld.

Simon Pegg och Nick Frost är toppenbra i sina roller, liksom Kristin Wiig som den enögda, frikyrkliga och väldigt snävtänkte Ruth Biggs. Birollerna kantas av finfina skådisar som Jason Bateman, Jane Lynch och givetvis Sigourney Weaver, det är inte för inte hon är filmhistoriens Queen of Space! Seth Rogen är rösten till Paul och Rogen funkar fint så länge jag slipper se karln och Steven Spielberg gör en liten cameo för vem hade ett finger med i filmen E.T? Jo, Paul såklart!

Om man pulsar en timme i meterhög snö, det är trettio minusgrader och det blåser kuling och sen kommer man hem och möts av en stor kopp varm choklad med rikligt med vispad grädde på toppen, så varm som man blir i magen av denna choklad, precis så varm blir jag av Paul.

 

 

Paul har biopremiär på onsdag (22/6)

X-MEN: FIRST CLASS

Helt ärligt, jag vet inte var jag ska börja. Ska jag börja med filmen eller med omständigheterna kring den? Äsch, jag börjar med det tråkigaste.

Jag såg filmen nu ikväll på en biograf i en halvstor ort i mellansverige (*host* Borlänge).

Jag skulle kunna hänga ut både biografen och denna salongs maskinist men i nuläget väljer jag vänta på eventuellt svar på mitt mejl till SF samt att svälja tungan och förlama fingrarna för inget gott kommer ur förnedrande könsord skrivna i affekt, jag är bara så grymt besviken.

Att stora delar av reklamen och en trailer blev ”förstörd” pga suddigt ljud och sprakande högtalare, det är trist men inget stort problem. Det tråkiga var att problemen fortsatte även när filmen började och dom första tio minutrarna av filmen var så suddiga att händelserna knappt var skönjbara och texten gick inte att läsa alls. Några minuter till gick och maskinisten fick till det. En rand i mitten av duken – ca 2 meter bred – hade perfekt bild, resten var fortsatt suddigt. Efter ytterligare tio minuter fick jag nog och gick upp och pratade med maskinisten som då stod inne i salongen för att titta på den suddiga bilden som han enligt egen utsago ”inte fick till bättre än så”. När jag ifrågasatte detta så svarade han: ”Jag kan inte göra mer”.

Att en av dom vänstra högtalarna dessutom var sprucken och såg till att alla höga ljud och actionsekvenser lät som en klockradio gör på maxvolym, det liksom bara brölade och sprakade, det gör inte saken ett dugg bättre.

Mitt förslag till maskinisten var att stänga av filmen och åtminstone förklara läget för oss alla som var där men när jag sa det tittade han på mig som om jag kom från månen. Att i det här läget fortsätta visa filmen med sämre bild än en sönderspelad VHS, det tycker jag är rent respektlöst mot oss som betalat pengar för att se filmen.

Nu kanske du undrar varför jag inte bara reste mig och gick och krävde pengarna tillbaka? Jag valde att inte göra det för att jag åkt 7,5 mil enbart för att se filmen och att åka 7,5 mil tillbaka igen utan att ha sett den alls kändes inte bra det heller. Filmen var däremot….bra. Mycket bra till och med!

Att få följa Charles Xavier ända från 12-års ålder tills han blev Professor X och den polska judiske pojken Erik Lehnsherr som såg sin mamma bli ivägskickad till koncentrationslägret och hela hans resa tills att han blev Magneto det kändes både maffigt och fint. Det här är verkligen en prequel som gör nytta!

James McAvoy som Xavier och Michael Fassbender som Magneto är båda helt fenomenala i sina rolltolkningar. Fassbender är verkligen en framtidens man som jag tror kommer segla upp och bli en av dom riktigt stora när som helst. Han är redo, frågan är om världen är det.

Jennifer Lawrence, tjejen alla med ett mänskligt hjärta tyckte synd om i Winter´s bone, spelar Raven/Mystique och jag har jättesvårt för henne i den rollen. Den känslan släpper visserligen efter halva filmen men nånstans är det ändå så att hon spelar exakt likadant oavsett om hon är seriemutant eller trasig hillbilly. Om det är att vara en ”bra skådespelerska” eller om det är att ha lättillgängliga manér det vet inte jag, jag vet bara att jag retade mig på henne i lårhöga stövlar när hon pratande på samma sätt som när hon var Ree.

Det jag tycker allra mest om med X-men: First class är ändå Matthew Vaughn, regissören. Jag tror jag är lite kär i honom. Han har alltså inte bara lyckats göra kultfilm av Kick-ass, här lyckas han göra en serietidningsaction som håller hela vägen från start till mål, som får min puls att gå på högvarv i 132 minuter, som får mig att längta efter en ledig dag med brutal nederbörd så jag kan se om dom tre tidigare X-men-filmerna OCH som får mig att le som en proppmätt bonnkatt hela vägen hem från bion TROTS allt detta tjafs med suddig bild och spruckna högtalare.

Heja Matthew Vaughn, jag är med i ditt lag!

Uppdaterat 11-06-05.

Jag fick svar från SF imorse:

”Hej,

Tack för ditt mail.

Va tråkigt att det hade blivit så. Jag har kontaktat biografansvarig angående ditt ärende. Behåll biljetterna så länge så kommer vi återkomma till dig.”

Ett par timmar senare fick jag följade mejl:

”Jag har varit i kontakt med biografansvarig och vi vill ersätta dig med ersättningbiljetter som du kan använda till valfri film (giltig alla dagar i 3 månader). Skicka in dina biljetter till oss.”

Mitt svar till SF:

”Tack för snabbt svar.

Jag skickar in mina biljetter och tar med glädje emot nya. Samtidigt undrar jag hur det blir med alla andra som ser/har sett den här filmen i denna undermåliga salong, dom som inte mejlar er eller pratar med personalen på plats. Visst förstår jag att det är upp till var och en att protestera men det känns som att det inte är första prio att laga utrustningen inför kommande föreställningar och dom som inte klagar högt kanske istället väljer att aldrig mer komma tillbaka.

I vilket fall så tackar jag på förhand för nya biljetter och jag hoppas jag kan gå på samma salong på samma biograf när Transformers 3 har premiär utan att behöva få magsår och sitta och kisa hela filmen igenom.”