ÖVER GATAN, UNDER VATTNET

Danskarna allså, danskarna. DANSKJÄVLAR, faaaan vad bra dom är på att göra film och kanske speciellt den sortens film som Över gatan, under vattnet är.

Filmer med svindåliga titlar, kanske du tänker? Ja precis, det var exakt det jag menade. Haha, nämen, närå. Det jag menade var dialogdrivna ensemblefilmer där skådespelarna är så lysande att det tar tio sekunder innan man fått upp ett intresse för varje karaktär och sen är man fast. Och detta trots att filmen i sig egentligen är ganska…liten. Och handlar om saker som egentligen är ganska…vanliga. Som livet alltså. Ett vanligt liv. Relationer, jobb, kärlek, lögner, passion, barn, att hinna med.

Det här är den danska regissören Charlotte Sielings första långfilm efter att ha jobbat med TV-serierna Mordkommissionen och Krönikan i början på 2000 talet. Så kom filmen 2009 och sen har det fortsatt med TV-serier som Brottet, Bron, Borgen och några regisserade avsnitt i Homeland, The Strain och The Americans. Men tidigare i år kom faktiskt hennes andra långfilm, Mesteren (The Man) och den ska jag verkligen försöka leta upp.

Men tills dess kan du surfa in på C more och njuta av den danska skådespelareliten med Sidse Babett Knudsen i huvudrollen. Alltså hur jävla bra ÄR hon inte egentligen??? Bäst är hon. BÄST!

Nu kan du se den här filmen på C More till och med 31 december 2017. Passa på nu, är du det minsta förtjust i danska relationsdrivna filmer kommer du inte bli besviken. Klicka här för en gratismånad om du inte redan använder dig av tjänsten. Fler filmer jag skrivit om som finns på C More kan du hitta här.

INFERNO (IMAX)

Försök att se det här framför dig.

Två parkbänksfyllon sitter bredvid varandra. Båda pratar samtidigt, gestikulerar yvigt, försöker förklara och argumentera, vill få den andre att förstå. Det ena fyllot pratar om kvantfysik, om våg-partikeldualiteten, om Heisenbergs osäkerhetsprincip och det andra har gett sig på musikteori genom ett antropologiskt perspektiv. Lägg därtill att båda under sina nyktra perioder i livet ansökt om medlemskap i Mensa och båda nejlade proven utan att blinka. Tillsammans, nu, simultant, med åtta promille i kroppen och olika infallsvinklar försöker dom alltså komma fram till meningen med livet OCH hårkvalitén på Donald Trumps tupé.

På en liten pall framför dessa drängfulla men intellektuellt överlägsna individer sitter du med stora ögon. Informationen fullkomligt hälls över dig, som om du sitter i en sopbil när en container töms. Ingenting makes sense. Du försöker tänka logiskt, bena ut och analysera men hur du än gör sitter du där och tänker: ”fan alltså va dom är fulla av crap!”

Så tänker jag när jag ser Inferno. Fy fan vad detta manus är fult av crap. Fan vad det lurar oss att tro att det är smart och vattentätt bara för att det pratas om gamla klenoder, göms viktiga grejer i små benbitar och bjuds på porr för dom som tänder på europeiska muséer.

Samtidigt, Tom Hanks är Tom Hanks och jag tror på honom när han nu spelar Robert Langdon för tredje gången. Det enda som räddar filmen från det lägsta betyget är Hanks närvaro, Ben Fosters skägg, Hans Zimmers musik och Felicity Jones charmiga framtänder.

Undrar du vad jag tyckte om Da Vinci-koden och Änglar och demoner, som jämförelse? Jag gav Da Vinci-koden 3/5 och Änglar och demoner 1/5. Jag såg dessutom dagens film på IMAX-biografen i Solna – UTAN 3D! Jättebra upplevelse! Superlyxigt att se den på en sån gigantisk duk. Mer icke-3D i Solna tack!