Svensk söndag: SKUMTIMMEN

.

.

.

”Från producenten av MILLENIUM-TRILOGIN” står det på filmaffischen. Jaha? Vad ska jag göra med den informationen? Hjula? Lägga den under kudden och fingra på det i sömnen? Tänka att filmen är bra även om jag tycker det motsatta?

Jag försöker analysera det PR-mässiga i den meningen men blir inte klokare, snarare tvärtom. Borde det inte ha stått ”Från mannen som REGISSERADE två tredjedelar av MILLENIUM-TRILOGIN” istället? Det känns betydligt mer insäljande. Eller så kanske det inte behövt stått någonting alls?

Lena Endres ansikte på en filmaffisch säljer sig själv, likaså Daniel Alfredson som regissör och kanske även författaren Johan Theorin även om jag själv inte har lyckats ta mig igenom en enda av hans böcker. Jag har gjort idoga försök. Många, flera men det funkar inte. Nu står böckerna i bokhyllan och samlar damm.

Fördelen med att jag läst första delen av boken är att jag känner till grundhistorien och fick in nån form av Theorinsk öländsk känsla i systemet. Nackdelen med att inte läst hela boken skulle jag säga inte alls är en nackdel. Hade jag läst hela boken tror jag nämligen inte att jag hade sett klart filmen. Nu fanns det ett litet korn av vetgirighet hos mig, jag ville veta hur mysteriet med den döde lille pojken Jens utvecklades så jag härdade ut men det var banne mig inte med ett leende på läpparna.

Skumtimmen känns som ett filmiskt hafsverk. Jag tror inte på nåt i filmen. Precis allt är luddigt, överdrivet, konstigt, förenklat, ytterligheter som kanske inte borde gå att kombinera men jodå, det går… Inte ens Lena Endre övertygar. I brist på bättre ord så känns hela filmen mest bara …skum.

Fredagsfemman # 86

5. Skumtimsproblem

Jag ville så gärna tycka om Johan Theorins bok Skumtimmen. Jag läste bra långt innan jag gav upp, gav den fler chanser än jag normalt sett ger en bok. Men det hjälpte inte. Hans språk når inte fram till mig, det blir bara floskligt och sömnigt. Däremot är det en historia som jag tror gör sig väldigt bra på film. Därför tänker jag gå och se den. Lena Endre och Thord Petersson borde vara perfekta i huvudrollerna och Daniel Alfredsson har regisserat. Det är inte bara lyssna som är det nya läsa, film är det nya bok.

.

.

4. Monsters of film på VOD

Igår drog skräckfilmsfestivalen Monsters of film igång i Stockholm och jag var på invigningen tillsammans med några filmspanarvänner. Lördagens filmspanarfilm kommer dessutom bli en av festivalens skräckisar. Monsters of film håller på ända till på söndag och visar en hel drös med intressanta filmer. Nu till det riktigt superintressanta i kråksången. Alla människor på bor ju inte i Stockholm men många är väldigt intresserade av skräckfilm. Det har festivalens huvudarrangör Njutafilms förstått. Så i samarbete med SF Anytime kan man se flera av festivalens filmer på video on demand. Klicka här så ser du hur det går till. Heja säger jag! Toppenbra! Som grädde på moset har jag och Filmitch recenserat två av festivalens filmer och dessa texter finns att läsa på våra bloggar imorgon kl 08 respektive kl 14.

.

.

3. Den där eländiga rosa överstrykningspennan

SF har sedan rätt lång tid tillbaka nåt som heter Smultronstället. Enligt deras egen förklaring : ”Med Smultronstället har vi gjort det lättare för dig att hitta de där filmerna som stannar kvar länge. Smultronstället är vårt sätt att samla filmer som vi själva gillar och vill rekommendera till alla filmälskare. Smultronstället är utmärkt film, helt enkelt.” Jag tycker idén är rent usel. SF bestämmer alltså med hjälp av en rosa märkpenna vilka filmer som är utmärkta. Genom att välja ut filmer som Kära passagerare, Bon appetit, The Grandmaster och Promised Land kanske dom lyckas få nååååååååågra 65+-besökare till biografen som annars inte hade gått MEN dom lyckas garanterat skrämma bort drösvis av människor i yngre ålderskategorier från dessa filmer enbart genom att ”artbestämma” dessa på förhand.  Spiken i min kista kom nu när jag såg att Hotell ”förärats”med att bli smultronställetfilm. Hotell är en film som borde marknadsföras med vidd och bredd – inte genom att förminska den, få den att kännas smal och ”fin”. Det här gör mig irriterad. Elitismstämpel kan banne mig inte gynna någon film!

.

.

2. Kim Bodnia

Bron 2 har börjat. I say no more.

.

.

.

1. Filmspanarträff!

Imorgon smäller det, det är dags för september månads filmspanarträff. Sist flera av oss sågs var på Malmö Filmdagar så det känns som att det är på tiden för gemensam bio, middag och brainstormning inför nästa tema. Förra temat var ju så KUL, kan vi bräcka det? Har du en filmblogg och vill vara med i vårt gäng, mejla mig på fiffi@fiffisfilmtajm.se så skickar jag information.

Fredagsfemman # 31

5. Johan Therorins samlade verk ska bli film

Jag håller på att ta mig igenom Johan Theorins böcker (har avverkat Sankta Psyko och halva Skumtimmen och dom andra två ligger och väntar i min pockethög) och jag är inte helt övertygad om författarens storhet. Kanske faller jag lite mer pladask åt filmatiseringarna nu när Daniel Alfredsson ska regissera Skumtimmen med Lena Endre i huvudrollen.

 

4. Jane Campion

Den här begåvade regissören var med på listan redan när det var #19 men nu är hon faktiskt mer aktuell än någonsin – i alla fall på min blogg. Hela nästa vecka förvandlas Fiffis filmtajm till en slags Jane Campion-camp och det har varit med stor glädje och entusiasm jag har tagit mig an hennes filmer. ALLA hennes filmer.

 

3. Cosmopolis

Idag har David Cronenbergs nya film Cosmopolis premiär, en film jag sett fram emot SÅ länge. Jag vet i nuläget inte hur det ska gå till men jag hoppas få tid att se den i helgen. Kanske går den som arla-morgonstundsbio imorgon bitti eller som nattbio natten mot typ måndag?

 

 

2. Filmspanarträff imorgon

Tiden går fort när man har roligt och nu har det gått en månad sedan sist. Tyvärr kan jag inte vara med på träffen imorgon så jag har en vikarierande samordnare denna gång: Henke från Fripps filmrevyer. Så har du en filmblogg och vill hänga på, mejla honom så berättar han hur det går till (frippsfilmrevyer@gmail.com)

 

1. Semester.

Jag kan inte fatta det. Det är dags.

Snart. Väldigt snart.