Etikett: sport

Publicerat

KAJANS VASALOPP

Som en liten uppladdning inför morgondagens morgonmastodont-TV-sändning Vasaloppet tipsar jag om filmen Kajans Vasalopp. Jag tar liksom för givet att inte många som läser min blogg faktiskt kommer staka sig igenom nio mil på längdskidor men jag skulle bli GRYMT förvånad och faktiskt lite stolt om nån som ska åka/åker/åkt gör sig till känna.

Alla som känner mig vet att jag har en liiiiiten fetisch för män med mörk mustasch och Kaj-Åke ”Kajan” Hansson (Johan Wester) är inget undantag. Han är en av höjdpunkterna i serien Hipp Hipp och Johan Wester har varit mitt frikort ända sedan Tom Selleck började botoxa sig så det finns ingenting som kan hindra mig från att se filmen med honom i huvudrollen.

Denna ”dokumentär” handlar om när Kajan ska fullfölja sitt 40-års-löfte och ta sig från Sälen till Mora på skidor, resan till Dalarna i husbil, uppladdningen, träningen,  incheckningen, loppet och det är ganska mysigt faktiskt.

Själv är jag uppväxt med att vasaloppssändningen är helig, att det var uppstigning tidigt, att det serverades blåbärssoffa framför TV:n, att det spontanfnissades när TV-sportens reportrar intervjuade ”miffon” längs spåren så det känns som att denna film inte ger mig något nytt under solen. Jag såg även på TV (live) när Kajan åkte även om jag inte förstod då att det var filminspelning.

Som sportfilm har den inte mycket att hämta men som informationsfilm för Vasaloppet funkar den fint. Och rolig var den. Också.

Filmen går att streama gratis på Lovefilm.

Publicerat

WARRIOR

Här har vi familjen Conlon. Pappan Paddy (Nick Nolte), överkuckun, är fårad, arg, före detta boxare, har nyligen nyktrat till och hittat Gud. Tommy (Tom Hardy) är den yngste sonen och Brendan (Joel Edgerton) den äldste och Brendan är gift med Tess (Jennifer Morrison). Båda pojkarna är vältränade och orädda för att slåss. Brendan jobbar som lärare och tillsammans med frugan Tess har dom tre jobb men trots det har dom svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Tommy vill mest bara få uppmärksamhet av sin fråvarande pappa.

Båda sönerna har alltså både fysiska förutsättningar, behov av pengar och en längtan efter upprättelse och halkar således in på kampsportbanan.  Fem miljoner dollar lockar som tusan och dörren till MMA-världen står vidöppen.

Vid första anblicken är det superlätt att jämföra Warrior med förra årets praktkalkon (och Oscar-för-Bästa-Film-nominerade) The Fighter men ingenting kunde vara mer fel. The Fighter hade ingenting som lockade mig trots boxningstemat och trots att MMA lockar mig än mindre så är Warrior en mycket mer sevärd film. Det är en känslig stämning filmen igenom. Nick Nolte är stenhård och nervvrak samtidigt (och Oscarnominerad för sin roll), både Tom Hardy och Joel Edgerton gör mer än dom behövt av sina karaktärer och Jennifer Morrison (från House) hoppas jag se mer av i spelfilmer framöver. Hon är duktig.

Visst är det en hel del fightingscener som får mig att gäspa en smula men det är svårt att göra ett drama om MMA utan att snubbarna klappar på varandra. Scenerna den sista kvarten är rejält starka och det är en hel liten armé salta tårar som knackar på insidan av ögonlocken och vill ut och det kom som en överraskning för mig. Jag skyller på att det var ett riktigt fint och bra slut, inte på det faktum att jag kan vara rent larvigt blödig när det kommer till sportfilmer.

Som helhet är det här en bra mycket bättre film än jag trott och när det känns på det sättet blir jag alltid glad. Lika glad som jag blir av ljuden i Linus på linjen.