5. Ibland undrar jag hur DN tänker
Det är nästan ingen som vill läsa morgontidningarna i pappersform längre. Det ringer säljare hela tiden som vill kränga prenumerationer. Det är inte svårt att förstå att det är panik i leden. MEN, att som DN göra stora delar av tidningen till betalsidor tror jag verkligen inte är rätt sätt. Nu om någonsin vore det väl smart att släppa på den grejen, nu när DN faktiskt är rykande aktuell med #metoo-kampanjer och annat. Om alla kunde läsa texterna borde priset på annonser raka i höjden. Man får människor att hitta tillbaka och känna att morgontidningarna faktiskt tillför något viktigt i debatten. Nu istället möts man av stopp på belägg när man klickar på en länk man vill läsa. Och nej, det handlar inte om snålhet att jag inte är en betalande prenumerant, det handlar om andra saker. Jag skulle inte betala för att läsa en kvällstidning på nätet heller. Överbevisa mig gärna om du tycker jag tänker fel.
.
.
.
4. Lotta Tejle och Sissela Kyle
Två sextioåriga kvinnor från Kalmar bestämmer sig för att råna en bank. Lotta Tejle och Sissela Kyle spelar huvudrollerna i Enkelstöten, en svart komediserie som regisserats av Felix Herngren och visas på TV4. Härliga karaktärer och på nåt sätt känns det som att serien spinner vidare på Dubbelstötarna och Dubbelsvindlarna som gick på TV när jag var liten. Vanligt fölk som gör dumma grejer. Lättsamt och inte så pjåkigt alls.
.
.
.
3. Liv Tyler
Säga vad man vill om Liv Tyler men när hon ska spela läbbig DÅ glänser hon. I The Leftovers till exempel, där är hon hela tiden på gränsen mellan normal och vanlig, det liksom bränner till i hennes ögon och trots att hon ler med alla tänder skaver det som fan. Jag får kalla kårar och jag får det av en enda anledning: att hon är BRA!
.
.
.
2. Säg hej till pojken på månen är du snäll
För en vecka sedan dog Rikard Wolff. Jag har fortfarande inte riktigt förstått det. Han är ännu en såndär offentlig person som liksom alltid funnits, en som alltid kommer finnas kvar i mitt och många andras minnen. Jag skulle vilja se Lejonkungen på svenska men jag vet inte om jag orkar höra Scars röst. Jag skulle vilja lyssna på den otroligt fina sången Pojken på månen men hela kroppen säger nej, det går inte. Jag har sett Rikard Wolff på scenen så många gånger och det känns som att hålet efter honom i teatersverige kommer bli väldigt väldigt stort. Frågan är om det inte är DET som är meningen med livet? Att det blir ett hål när man dör. Att man gjort något värt att minnas?
.
.
.
1. Förbaskade underbara älskade TV-serier!
Såhär är det. Jag har åkt dit. På riktigt. Jag har fastnat i TV-serieträsket. Det finns så många jättebra TV-serier jag vill se och eftersom jag inte är varken trollkarl eller Stålkvinnan så måste jag prioritera, jag hinner helt enkelt inte med att se allt jag vill under dygnets jobbfria timmar. Så, ett tag framöver kommer inläggsfrekvensen av filmrecensioner eventuellt gå ner en smula. Kanske kommer just du inte märka nån skillnad, kanske tycker du det blir lite tomt vissa dagar men då den enda konstanten är förändring är det så det får bli. Jag VILL hinna se allt det där som ”alla andra” ser. Så hejdå för en stund alla intressanta B-C-D-filmer och HEJ Leftovers, Top of the lake, Mindhunters, Stranger things och alla andra serier som legat i pajpen så länge. Nu håller jag inte emot längre. Nu kör vi!
.
