Etikett: The Wave

Publicerat

Fredagsfemman #201

5. Me and Earl and the dying girl

Idag har den här lilla fina filmen biopremiär. Jag hoppas den hittar sin publik, det är den värd! (Mina tankar om filmen finns här)

.

.

.

4. Kill Bill-dubbel

Om det är någon som inte sett Kill Bill 1 och 2 på stor duk så finns värsta bästa chansen imorgon när Cinemateket visar båda efter varandra på Filmhuset, endast med en halvtimmes paus emellan. Låter det spännande? Läs mer om visningen här.

.

.

.

3. A very Murray Christmas

Har du en timme över i julfixandet? Har du Netflix är denna timme lätt spenderad med Bill Murray och vänner i en julspecial som i alla fall jag skulle kunna tänka mig ha på som bakgrundsbrus hela julhelgen. Eller kanske inte förresten, jag ångrade mig. Chris Rock är ju med, fast bara en liten stund som tur är. MEN det är Sofia Coppola som regisserat och då känns det direkt som en Lost in translation-reunion och DET är ju trevligt om nåt.

.

.

.

2. Gör vågen för Vågen på Itunes!!

Bølgen, The Wave, Vågen – kärt katastroffilmsbarn har många namn. Och vet du, nu finns den att HYRA PÅ ITUNES! 39 kr. Som hittat. Himla bra film det där. Himla bra! (Här är min recension)

.

.

.

1. Årets sista filmspanarträff

Imorgon är det dags för filmspanarna att ses igen och förutom att det blir årets sista träff och en slags filmisk luciavaka så är det också årets i särklass SÄMSTA premiärhelg. Jag avundas inte Cecilia som ska välja månadens film men å andra sidan känner jag mig inte så värst kräsen. Det kommer – som vanligt – att bli trevligt vilken film det än blir. Vi ses imorgon, filmspaners!

Publicerat

THE WAVE

Norrmännen har gjort det igen!

Så HIMLA kaxigt att få till en katastroffilm av denna dignitet utan hollywoodmiljarder innanför västen. Däremot var inte filmen gratis att göra, 50 miljoner norska kronor har filmen kostat och det syns. Varenda krona är PERFEKT använd och jag kan inte göra annat än att lyfta på hatten och säga Grattis Norge!

Den hisnande vackra norska naturen, små pittoreska hus vid fjordens strand och dom höga bergen, spelplatsen för en naturkatastrof är banne mig perfekt. Det är nämligen inte särskilt svårt att se katastrofen framför sig, den där 80 meter höga flodvågen som helt utan pardon kommer braka in i den lilla norska byn Geiranger och – om invånarna inte hinner evakuera sig – döda alla i sin väg.

Jag har väldig respekt för vatten. Jag tycker det är jobbigt att hålla andan och ha huvudet under vattenytan någon längre stund. Det är en form av rädsla/fobi/egenhet som får sig en törn när man ser den här filmen. Det var långa perioder då det kändes som jag inte kunde andas alls. Jag hade nåt jävla ångesttryck över bröstet, stickningar i benen och tyckte historien på duken var sjukt spännande.

Jag hoppas att den här filmen kommer att distribueras så den blir lättillgänglig i Sverige. Den förtjänar att ses av MÅNGA och det är dessutom Norges oscarsbidrag detta år. Hallå där Roy Andersson, här får du nåt att bita i!

Idag är sista dagen på Stockholms Filmfestival och det blev få men desto mer lyckade besök på festivalen för min del i år. Vi ses igen 2016!