Min snubbe: Jag vill inte det här.
Jag: Vadå?
Min snubbe: Jag blir ledsen av det här.
Jag: Av vad? Av filmen?
Min snubbe: Jag vill inte se Joel Kinnaman såhär. Det är inte bra, inte bra alls.
Jag: Whhääääääääj, kolla där, kolla! ÖVERSPEL, ÖÖÖÖVERSPEL!
Min snubbe: Ja, jag säger ju det. Han är inte bra, inte bra alls.
Jag: Nä, så är det. Jag vet inte riktigt vad som hänt. Ska vi stänga av?
Min snubbe: Jag kan blunda. Det är ganska sköna ljud. Låt det vara på.
Tjugo minuter senare.
Min snubbe: Jag blir på riktigt ledsen av det här.
Jag: Du tittar ju inte!
Min snubbe: Nejmen jag blir ledsen för tänk om Kinnaman blåst hela sin hollywoodkarriär nu. Han är ju så bra. Annars alltså.
Jag: Det har han inte.
Min snubbe: Vadå?
Jag: Blåst sin hollywoodkarriär.
Min snubbe: Hur vet du det?
Jag: Han fick ju huvudrollen i Robocop och det var efter den här.
Min snubbe: Han som ska göra Robocop har nog inte sett det här.
Jag: Det tror jag nog.
Min snubbe: Det är inte möjligt.
Jag: Ska jag sänka ljudet?
Min snubbe: Mmmmmm. Gör det. Det här är inte bra. Verkligen I-N-T-E bra.
Jag: Nej, det är det inte. Det är uselt.
Min snubbe: Uselt? Du är alldeles för snäll. Uselt? Hahahaha. Kan du inget bättre ord?
Jag: Jo. Många.
Min snubbe: Svordomar?
Jag: Jupp.
Min snubbe: Go all in! Det finns inget annat.
Så istället för att rabbla okvädningsord bjussar jag på den bästa svordomssången jag vet och ger filmen en ynka fiffilura i betyg. Och då ÄR jag snäll.
