25-årige Thomas (Mikkel Boe Følsgaard) är vad man skulle kunna kalla ”en riktig stridis”. På plats i Afghanistan trivs han som fisken i vattnet i soldatmundering och tung beväpning. Det känns som hans kall. Han ÄR en soldat och som sådan är han fullt övertygad om att han gör gott. Att han gör skillnad, speciellt för barnen i byn.
Sen händer det som inte får hända. Hans bästa kompis, minröjaren Jimmy (Morten Holst), gör sitt bästa med att pricka ut gömda minor men det hjälper inte, Thomas kliver på en och blir av med inte bara båda benen utan också – såklart – sin soldattjänst.
Sjukhusvistelsen blir lång, det krävs en hel del av både träning och acceptans för att Thomas ska komma ikapp med kropp och själ och det är inte helt lätt för flickvännen att hänga med i svängarna.
Walk with me, eller De standhaftige som filmen heter i danskt original, skulle väldigt enkelt kunna bli en standardfilm enligt vilken krymplingsmodell-på-film som helst men jag tycker den klarar sig från både vägbulor och diken. Det är ett kärleksdrama som inte enbart handlar om att bli ”räddad” av någon annan och bli ”hel” av kärlek, nej jag tycker den här filmen har fler bottnar än så. Den berörde mig starkt och jag förstår att den blev utvald som en av tre presumtiva oscarskandidater från Danmark förra året. Det filmen föll på är att 2016 var ett väldigt starkt danskt filmår och att tävla mot Kollektivet och (vinnaren) Under sanden är ingen enkel match. Ett annat år hade det kanske gått vägen?
Filmen är regisserad av svenska Lisa Ohlin och manuset är skrivet av henne och Karina Dam. Huvudrollsinnehavarna Mikkel Boe Følsgaard och Cecilie Lassen är så bra att man sällan tänker på att det är en film man tittar på. Alltså, det är väldigt bra gjort av ALLA inblandade! Ett absolut filmtips om man längtar efter att se ett romantiskt drama med både hjärta och själ.
Tillgänglig på C More till 7 februari 2018!
