På förra filmspanarträffen diskuterades det om det går att tycka om en film riktigt mycket om alla karaktärer i filmen är osympatiska. Går det att göra en kommersiellt framgångsrik film utan en hjälte, utan någon karaktär man som tittar ”håller på”? Finns det någon riktig blockbuster som lyckats med det? Mig veterligen gör det inte det men jag kan ha fel.
Jag tycker att osympatiska filmkaraktärer kan vara väldigt intressanta att titta på så länge jag känner nån form av mänsklighet skina igenom. Jag behöver inte kunna identifiera mig med dom men jag behöver kunna förstå deras agerande. Huvudrollen i den här filmen spelas av Jason Statham och hans figur Parker är allt annat än en snubbe jag borde gilla. Han är en rånare, en kriminellt belastad man, det är ingen ordning på honom alls. Han gör en storstöt tillsammans med sitt rånargäng med Vic Mackey i spetsen (f´låt Michael Chiklis, men för mig kommer du alltid vara Vic Mackey i The Shield) men gänget förråder honom, snor alla pengarna och lämnar honom för att dö, misshandlad och skjuten i ett dike.
Parker överlever såklart (annars hade det blivit en kortfilm) och han ger sig ut på hämnarstråt. Så småningom hamnar han i Palm Beach och som så många gånger förut korsas hans väg av en kvinna som kommer förändra hans liv en liten stund. Mäklaren Leslie Rodgers (Jennifer Lopez) sitter också i skiten, dock inte samma typ av skit som Parker men dom kan dra nytta av varandra. Om dom vågar.
Jag tycker inte om Parker, jag tycker inte om Leslie men jag förstår dom båda. Tankarna kring det här med osympatiska karaktärer fortsätter snurra och tur är nog det för det är inte många hjärnceller som behöver arbeta under tittningen av filmen. Det här är en riktigt schysst thriller-action-rulle som följer genremallen 1A och som sådan är den absolut sevärd. Jason Statham gör det jag förväntar mig av honom, Jennifer Lopez faktiskt lite mer än så och det är kul att en såpass meriterad regissör som Taylor Hackford tagit sig an filmen. Det hjälpte nog på traven, i alla fall om man ser till personregin av Jennifer Lopez.
Idag skriver även Fripps filmrevyer om Parker men Flmr och Fimitch har också sett den.
Helt rätt om karaktärer. Inser att det blir lite kategoriskt att säga att man måste kunna identifiera sig med dem, och vad jag egentligen menar är som du säger. Det är hemskt svårt att se en film där man öht inte förstår varför karaktärerna beter sig på det ena eller det andra sättet. Men för det behöver man ju inte identifiera sig med dem, vilket antyder att man dessutom skulle göra samma sak i samma situation.
Sofia:
Precis. Jag skulle nog kunna göra som Jennifer Lopez karaktär i den här filmen men för den skull tycker jag inte om henne. Jag skulle aldrig komma på tanken att bli rånare men blev jag misshandlad och nästan dödad skulle jag antagligen förvandlas till samma typ av människa som Jason Stathams Parker. I alla fall finns möjligheten och den möjligheten räcker långt för att filmen ska funka.
Iofs intressanta tankar som jag kan hålla med om men i det här fallet räcker det för mig att Statham är med i bild så är jag nöjd 😉
Tack för länkning.
filmitch:
I know. Statham är din min Stallone. 🙂
Har du sett Snatch och Look, stock and two smooking barrels? Båda filmerna är regiserrade av Guy Ritchie och är spelade av Statham, sjukt grymma filmer!
Adam:
Japp, har sett båda och visst är Statham bra. Han är alltid det, eller, han är Statham 🙂