På Filmspanarnas förra träff sa en filmbloggarkollega att han hade sett den här filmen och sen i förbifarten la han till: ”det är en såndär film du skulle såga direkt Fiffi”.
Såna uttalanden gör mig nyfiken. Vad är det med filmen Projekt X som gör att det torde vara en usel film i mina ögon? Klart jag måste testa. Är min filmsmak dessutom så uppenbar att det går att läsa mig – och den – som en öppen bok? Är jag så enkelspårig, jag som själv tycker att jag är rätt open minded och sällan dissar filmer enbart på grund av sunkiga fördomar eller vad andra tycker, säger eller skriver.
Sagt och gjort. Projekt X fick bli mitt eget Projekt O (som i objektivitet) och min hemmafest bestod av att ensam och allena avnjuta denna film utan risk för ååååååh-vaaaad-dåååååligt-suckar i ena örat och oiiihiiiiiii-fniss i det andra. Tyvärr laddade jag inte upp med en ljummen BiB-tetra dåligt vitt vin och ostbågar som legat i en öppen påse alldeles för nära diskbänken alldeles för länge, jag tror nämligen att dessa små bihang hade gjort mitt projekt till en fulländad upplevelse för både kropp och själ. Kanske hade det inte hjälpt men jag hade i alla fall blivit lite lullig och det hade hjälpt vill jag lova!
Projekt X – Hemmafesten, tre alldagliga, ickepopulära, hormonstinna och socialt missanpassade killar ska ordna en fest i den ena killens föräldrafria jättehus. Jag kan säga det på en gång: ja, det går käpprätt åt helvete. Det går åt helvete på alla sätt en föräldrafri fest kan gå åt helvete på.
Vad gör då en sånhär film med en sån som mig? Får den mig att länga tillbaka till pubbetiden och sakna jättefesterna jag aldrig fick gå på? Får den mig att vilja transformeras till en såndär skitsnygg långbent äldre tonåring som varenda finnig jävel drömmer om att öva bowlinggreppet på? Får den mig som vuxen att förbanna det faktum att jag satt barn till världen, ett barn med långa ben och ett som snart kommer börja bowla i sömnen? Får den mig att aldrig någonsin mer lämna över hemmet i barnens ansvar, inte ens när jag går ner till centrum för att köpa mjölk?
Vad gör den med mig, denna film som jag spåddes såga redan innan den var sedd? Jo det ska jag tala om. Den får mig att bli så trött att jag längtar efter jordens största glas med Red Bull & Jäger. Den får mig att sucka, inte på grund av filmens handling utan för att handlingen inte är filmad med hjärta. Filmen är liksom bara dålig. Bara. Dålig.
Den bästa skådespelarprestationen i hela filmen kan en fyrtio centimeter hög trädgårdstomte stoltsera med. Han visar fuck-you-fingret åt världen och jag förstår honom. Ingen har frågat honom om han vill vara med, han har inte skrivit på något kontrakt, han får inte procent på vinsten. Han sitter fastspänd under ett bilbälte i baksätet på en trist familjebil och pekar långfinger åt alla som tittar på.
Markus, du hade rätt. Det här är en film som jag sågar men jag sågar den en av enda anledning: den är fullkomligt U S E L.
Du är tapper Fiffi som utsätter dig för detta. Eller alldeles skvatt galen. Jag tvingades se trailern några gånger i samband med biobesök och det var nog för mig för att vilja spy. Usch, vilken dynga. Lätt att glömma vilka usla filmer som görs när man som jag mest plockar russinen ur kakan. Men det är kanske bra att det finns nån som förbarmar sig och smakar lite på resten och kan berätta för oss andra så vi slipper…
Jessica:
Det är nog tur att jag inte har något större problem med att använda min fritid till att se ren skit ibland, hade jag legat mer åt det bittrare hållet hade jag sannorlikt varit galen vid det här laget 😉
Jag brukar gilla det här. Jag har inte sett Project X men fick noll sug efter den då jag såg trailern + att det ytterligare är en rulle filmad ur ”nån polares kamera” a’la handycam och Blair Witch Project wannabees. Jag skippar den forever, speciellt efter den här recensionen som jag tror är korrekt för min del.
Vrångmannen:
Skippa den. Korrekt beslut.
Du tar då dina smällar i den vetenskapliga objektivitetens namn — heders!
Sofia:
Tack. Tror jag. 😉
Jag läser dig som en öppen bok Fiffi! Jag gap skrattade åt ”ett barn med långa ben och ett som snart kommer börja bowla i sömnen?”. Det är helt klart en kass grabbfilm, just the way I like em!
Markus:
Men det finns ju kassa grabbfilmer som ändå är sevärda. Det här är inte en av dom. Du kanske kan komma med nån bättre utmaning nästa gång? 🙂