FBI-agenten Will Graham (Norton) måste hitta en seriemördare som kallar sig ”Red Dragon”. Det går inge bra och han griper tag i det sista halmstrået han har, han letar upp sin antagonist doktor Hannibal Lecter för att få hjälp, Lecter som en tid innan försökt döda Graham.
Jag försöker titta på filmen alldeles objektivt och alldeles lugnt men det går inte för åååå vad jag tycker om Anthony Hopkins! Åååå vad jag tycker om Edward Norton! Åhååååå vad jag tycker om en hel helg med Philip Seymour Hoffman!
Det här är tredje gången Hopkins gestaltar världens mest sofistikerade kannibal. Första gången var i den extremt spännande När lammen tystnar i regi av Jonathan Demme, andra gången i Ridleys Scotts äckliga Hannibal och nu i Brett Ratners Röd drake, en orgie inte bara i spänning utan även i välregisserade biroller där Philip Seymour Hoffman – såklart – briljerar i sin.
Det här är en av dom få gångerna när jag faktiskt varit rädd när jag lämnat en biosalong. Filmen släppte inte. Känslan av att psykon finns överallt satt i länge länge efteråt. Jag måste säga att filmserien om Hannibal Lecter är en av dom bästa och mest högkvalitativa jag vet, med den sista delen, Hannibal Rising, som ett litet underligt frågetecken inom parentes.
.
Som den plufsiga, svettiga journalisten Freddy i sjaskigt grå täckjacka gör PSH ett inhopp ingen som sett filmen glömmer. Det är klister i kombination med kroppsbehåring, naken hud mot en rullstol av trä och det är dödsångest med stort D. Herreguuuud vad bra han är!
Ah, jag hade nästan glömt av att PSH är med i den här. Han gör det riktigt bra dock, nu när jag tvingas tänka tillbaks lite.
Tycker hela filmen är lite bortglömd faktiskt. Den är riktigt bra! Bättre än "originalet" Manhunter av Mann, även om det var ett tag sen jag såg den.
addepladde:
När jag såg om den här inför denna helg så såg jag om Manhunter också och den känns väldigt beige i jämförelse. Den har INTE åldrats så snyggt.
Den här slår orginalet med hästlängder. Jag har fått kämpa mig igenom Manhunter då den faktiskt är aptrist. Hopkins, PSH, Norton, Watson och Fiennes det är ett startfält som heter duga.
filmitch:
Grymt startfält i en GRYM film!
Kan bara hålla med om att det här är ett av de sällsynta tillfällen när remaken faktiskt är bättre än originalet (fast inte bättre än förlagan vill jag påstå).
Inte glömmer man bort PSH:s insats, däremot inser jag att jag aldrig riktigt tänkt på de tre (Lammen, Hannibal och Draken) som en serie. Men visst är den stark, inte minst eftersom Hannibal lyckas göra en riktigt bra film av en fullkomligt ûberfånig förlaga.
Hannibal Rising var fruktansvärt snygg rent visuellt, men story var krystad för att uttrycka det snällt…
Sofia:
Ja, Hannibal Rising var krystad och avsaknaden av vettiga skådisar var total.