”En skräckfilm för tonårstjejer”. Jag har för mig att den presenterades så på Stockholm Filmdagar av representanten från filmdistributören. En sån korrekt beskrivning. Perfekt skulle jag vilja säga.
Ingelin Angerborn har skrivit boken som filmen är baserad på och jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag blev sugen på att läsa boken efter att ha sett filmen. Jag tycker nämligen att filmen är BRA! Den var berättad med ett skönt flyt, snygga klipp, bra musik och tre toppenskådisar i huvudrollerna med Wilma Lundgren som Elvira som den klaraste lysande stjärnan. Historien är dessutom klurig och läskig på (som jag kan bedöma) helt rätt nivå sett till målgruppen MEN den är ändå helt klart sevärd även för en oldie som jag själv. Snyggt jobbat av regissören Emelie Lindblom!
Berättelsen handlar alltså om tre tjejer som är på sommarläger och som ska dela rum. När det visar sig att deras rum blivit vattenskadat finns det ingen annan utväg än att ackordera in tjejerna i rum 213, ett rum det sägs spöka i efter att en flicka dött där för många år sedan.
Har du tonårsbarn som gillar film eller ÄR du en tonåring som gillar kluriga spökhistorier så säger jag bara BUMS iväg till biografen! Den här filmen får du inte missa.
Jojjes text om filmen publiceras torsdagen 23/2.
Jag hoppas att de inte begränsade målgruppen till bara tjejer. Jag tycker att det finns en hel del unisex-igenkänning i knatteångesten och sociala förvirringen.
Carl:
Det tycker jag med. Både unisex-igenkänning OCH igenkänning även för oss ”åldringar”.