Skräckfilmsveckan: RUMAH KENTANG

Rumah på indonesiska betyder som jag förstår det hus. Kentang betyder potatis. Rumah Kentang betyder alltså ”potatishuset” eller ”house of potatoes” som det står när jag ser filmen med engelsk text. Det låter liiiite läbbigare och lite mindre Lars Molin på engelska än svenska eller hur och tittar du noga på affischen så är bokstäverna skrivna med potatisar. Kreativt va?

Jag sprang på den här filmen när jag klickade runt på Itunes och jag undrar om det inte är mitt bästa tips när det gäller att hitta små annorlunda filmer som man inte känner till alls. Okej, ibland blir det tok och fel och dåligt på alla sätt och vis men ibland – som nu – blir det faktiskt riktigt bra.

Farah (Shandy Aulia) hyr ett hus som alltså kallas potatishuset och det vilar en förbannelse över det. Enligt seden får man till exempel aldrig öppna ytterdörren när det ringer för då släpper man in ett spöke. Självklart ringer det på dörren. Farah har nåt slags sjätte sinne och ser sånt som andra inte ser och detta i kombination med att bo i ett hus som detta är kanske inge vidare för nattsömnen. Vem är det som står i duschen med svarta fötter? Vem är det som snabbt och skakigt kryper omkring i taket?

Det känns lite förvånande att det inte redan dykt upp en amerikansk remake på den här filmen, eller har det det? Har jag bara missat det? Alla typiska skräckfilmsingredienser finns här och vem är jag att gnälla över det? Kanske blev det lite extra plus för filmen att jag såg den ensam, mitt i natten och när det var alldeles höstsvart  ute, men äsch, visst är den värd en fyra!

Idag skriver Filmitch om The Healer och Sofia om en film som ligger mig otroligt varmt om hjärtat nämligen Maggie.