Sophia (Harriet MacMasters-Green) flyttar in med sin lilla dotter Helena (Sabrina Jolie Perez) i ett hus. Helena är i den åldern då mjöltänderna börjar ryka och tandfén introduceras. Hon tappar sin första tand och hon tappar sin andra. I samma veva börjar hon prata om någon som bor i hennes antika klädskåp. Helena själv verkar inte rädd men Sophia undrar vad det är som pågår. Vad är det som hänt i huset? Vem är det Helena ser och varför i hela helsefyr samlar hon tänder till denne någon?
Jag måste förklara en sak om den här filmen. Första halvan såg jag tittandes på en Ipad i sängen sent en natt. Jag hade hörlurar och skärmen var en anings för nära mina ögon. Det var kanske det bästa sättet att se den här filmen MEN det var inte bra för mina nerver eller för den hoppfulla nattsömnen. Jag stängde således av efter halva, jag var helt enkelt för rädd.
Andra halvan av filmen såg jag på stora TV:n en vanlig kväll med andra människor i lägenheten som pratade och pysslade. Det är därför inte så svårt att förstå varför jag tyckte första halvan var mycket starkare än den andra, jag såg dom under så totalt olika omständigheter att det nästan blev som två filmer i en.
Men det jag måste ge filmen som ett stort plus är att trots att manuset inte bygger på något nytt under solen (stort hus, ensamt, natt, märkt, mardrömmar, tokig möbel, demoniserad liten dotter, döda människor som är vita i ansiktet och har suddiga konturer) så har den ändå något som funkar otroligt bra på min älskade skräckfilmsnerv. Jag tycker nämligen filmen är läbbig. Tänder är aldrig kul, inte på det här sättet. Utdragna, blodiga, det är fan inte najs.
Visst har även denna film sin beskärda del av det som kallas jumpscares och det kan även jag understundom tröttna rejält på MEN under första halvan av filmen leviterar jag tamejfan från sängen ett par gånger. Å andra sidan, andra halvan av filmen är inte alls lika otäck. Så om första halvan är en stark fyra och andra halvan en okej tvåa så kan inte slutbetyget hamna på något annat än en riktigt bra trea.
Nästa söndag kommer det en ny skräckis här på bloggen. Bra va? Och denna film kan du se på Netlix. Kalas va?
Det känns som att tänder i skräckfilm skulle kunna vara en helt liten egen subgenre. Det är effektivare än vad man kanske skulle kunna tro
Tackar för tips – filmer som börjar med The Haunting of …..brukar komma bort i stimmet
filmitch:
Håller med, kass titel. Den borde ha hetat nåt med ”tänder” istället. Eller ”teeth” då? 😀