Att se Spring Breakers är som att vara full.
Tänk dig in i tanken. Du är alldeles sådär perfekt berusad, så skönt full att ögonens fokus inte är hundra utan nittiofem. Känslan av att alla färger är förstärkta, att alla människor runt omkring dig är jättevackra, att livet leker, det finns inga problem. Tänk dig att du är på en klubb, du står mitt på dansgolvet och får för dig att snurra runt, ja, precis sådär som man gjorde som barn, snurra snurra snurra och sen stanna och försöka gå rakt. Men man går inte, man stannar några sekunder för att se sig omkring, vilket såklart inte går för allt är suddigt, det är människor överallt och musiken pumpar ur högtalarna. Män, kvinnor, tjejer, killar, kläder, hud, hår, tänder, solglasögon, hawaiiskjortor, linnen och blingbling och där står jag, i mitten, snurrig i huvudet med skönt suddig blick och tänker WHAT THE FUCK är jag med om? Vad är det här för alternativ värld? Hur hamnade jag här? Står tiden still? Varför använder tjejerna bikinis som kläder? Varför har killarna metallhylsor på tänderna? Vad är det som lockar med alla dessa droger överallt? Hur ofräscht är det inte med dreads? Hur många tonårsmammor kommer döpa sina barn till Selena, Vanessa, Candy och Alien nu? Jag funderar inte mer, jag fortsätter snurra.
And what will happen, will I dream? I am too scared to close my eyes. For a second, please hold me. None can change in me these things that I believe. But I don’t know what happens now I am too scared to close my eyes.
Flera gånger under filmens gång dyker den här låttexten upp i mitt huvud. Legion med VNV Nation. Jag tror att tjejerna i filmen känner just så. Vad händer om dom blundar, kommer dom vakna upp i samma sekund som ögonen öppnas igen? Är filmen bara en dröm, en längtan efter ett spring break som ”alla andras” eller är det nån form av verklighet vi får se? Jag vet inte. Jag vet verkligen inte.
Faith (Selena Gomez), Candy (Vanessa Hudgens), Brit (Ashley Benson) och Cotty (Rachel Korine) är småstadsbrudar utan framtidstro. Spring break hägrar, en resa till Florida, festa, röja, sexa och droga – men dom har inga pengar. Det dom däremot har är idéer att lösa problemet. Så dom gör det, dom löser problemet och dom kommer till Florida och där får dom nya.
Spring Breakers är intressant ut flera infallsvinklar, tyvärr svårskrivna i text utan att spoila filmen (och där fick jag ett problem att hantera). Så jag väljer att inte gå in på dessa vinklar utan att istället ifrågasätta SF´s val att benämna denna film som ”drama, komedi”. Komedi? Det är banne mig obegripligt, i alla fall om man sett mer än två minuter av filmen. Filmens nakna-bröst-och-inzoomade-rumpor-som-skakar-loss-till-Skrillex-intro kan kanske lätt härröras till vilken low-life-dum-komedi som helst som kretsar kring ungdomar och deras (hemma)festande men som sagt, det kommer mer kött på benen och det är INTE en komedi!
Det är synd att den här filmen jämförs med The Bling Ring och Foxfire, att det inte krävs mer än några tjejer i grupp för att filmer ska buntas ihop och tänkas på i samma mening. Så jag väljer att inte tänka. Jag väljer att ställa mig mitt på golvet (okejrå, i bikini) med Skrillex i hörlurarna och snurrasnurrasnurra. Världen kanske inte blir vackrare då men jag ser den i alla fall med annorlunda ögon.
Fripps filmrevyer, Jojjenito och Except Fear har också sett filmen.
(med ett litet plus kanten)
Bra text, Fiffi. Och en klockren liknelse då filmen är som att se världen ur ett drucket, eller snurrigt, perspektiv. Du fångar känslan från mig som åskådare bra, det är det jag försöker beskriva när jag talar om ”två filmer lagda ovanpå på varandra”.
Jättetrist att filmen buntas ihop med The bling ring (och Foxfire, men den har jag inte sett). Lite kul att vi båda tog upp SF’s konstiga, panikartade(?), definition av genrer.
Jag hyllar i allmänhet bloggare som är noggranna med att inte spoila. Ett minimum är att tydligt markera när spoilen startar. Men i detta fall kanske det inte gör så mycket, ty våra texter skulle kunna bidra till att filmens rätta väsen kommuniceras, så att fler folk går och ser den?
Tackar, det var ju en ganska knivig film att få till en informativ text om. Hade gärna skrivit nåt knastertorrt korrekt om handlingen – om jag bara kommit på nåt 😉
Jag tror också att våra recensioner sammantaget är rätt heltäckande för filmen men det bästa är nog att inte veta så mycket alls innan man ser filmen, inget mer än att det INTE är en komedi.
Jag förstår inte riktigt vad det är för fel med att bunta ihop Bling Ring, Foxfire och den här? Det är nog vad jag själv tänker göra när jag kommer till skott och skriver av mig lite recensioner efter semesteruppehållet.
Tre filmer om gäng med kriminella tjejer som det är rätt svårt att sympatisera med, särskilt i två av fallen. Är det verkligen konstigt att de jämförs?
Jag tycker alla filmerna är bra, även om det kan vara lite problematiskt att inte gilla personerna i filmen. Men det finns väl en poäng kanske i att visa att unga söta kvinnor inte nödvändigtvis är goda och sympatiska och oskyldiga offer utan kan vara precis lika stora svin som män. Ett nödvändigt steg mot jämställdhet skulle jag tro.
Fast nu är jag väldigt mätt på filmer av det här slaget. Tre räcker mer än väl!
Jessica:
Att filmerna jämförs är inte konstigt men det är synd. När det går tre actionfilmer med tunnhåriga medelålders män i huvudrollen samtidigt så jämförs dom inte per automatik med varandra. Men det är klart, kriminella tjejgäng på film hör inte till vanligheterna, det är nog förklaringen. Ska bli intressant att se vilken av filmerna som föll dig mest och bäst i smaken.
det är nog ganska jämnt skägg mellan dem. Det är fyror rätt över för mig, får se om jag kan nyansera och särskilja mer än så. Jag tror faktiskt att Spring Breakers är den jag har svårast för eftersom dåden är så vidriga och därför jobbiga att se på. Finns inget försonande över huvudtaget (möjigen bortsett från kristna tjejen som åker hem, men hon är ju faktiskt deltagande i detta från början). De är ju lika känslokalla psykopater som ultravåldsgänget i A Clockwork Orange som jag minns det.
Jessica:
Det är dom verkligen, helt samvetslösa, i alla fall sett till brotten dom begår.
Du beskriver filmen som att vara full, jag som äta kryddig korv. Båda sätten funkar!
Alltså, jag tror inte det är SF som har ”valt” att genren ska vara Drama, Komedi. Det är den genrebeteckningen den har på IMDb, så antingen har SF gått efter den eller så är det distributören som stämplat den så… Ah, men titta nu har IMDb ändrat till bara Drama faktiskt.
Nu tycker jag faktiskt vissa scener där Alien visar upp sin skit faktiskt är komedi men det gör inte att filmen är en komedi, det håller jag med om.
Jag vet inte om det är tråkigt att den buntas ihop med två andra filmer med tjejer som begår brott i grupp. Det är inte helt vanligt med såna filmer och de har ju faktiskt det gemensamt. Med det sagt, så kan jag tycka att det är konstigt att jag göra det, eftersom Spring Breakers är en så pass udda fågel i övrigt; den går liksom inte att trycka in i nån mall på det sättet, tycker jag. Så, slutord: jag förstår vad du menar (filmer om män som begår brott i grupp brukar inte buntas ihop på det sättet, det blir väldigt många filmer att bunta ihop), men samtidigt förstår jag att man buntar dem. 😉
Jojjenito:
Men du….en gång för alla… Betygen? Spring Breakers en trea, Bling ring en fyra? Borde det inte vara tvärtom? 😉
Oj oj, ber om ursäkt för meningsbyggnad och grammatik i min kommentar här ovan.
Betygen? Borde det? Se mitt svar till Henke hos mig. 😉
Jojjenito:
Haha, läste precis. Polletten trillade ner, allt känns klockrent nu…..NOT. Men jag ska inte messa med din magkänsla 😉
Såg filmen häromdagen och infriar därmed en del av mina bioambitioner då jag såg WWZ i går.
SB – kommer imorgon
WWZ kommer på lördag
Angående SF beteckning. Då man vill sälja så mkt film som möjligt blir drama ofta thriller eller komedi samt skräck blir spänning och kanske möjligtvis rysare. Det är förpackningen man säljer inte innehållet.
filmitch:
Okej, visst förstår jag att SF vill sälja så många biljetter som möjligt men om man säljer dessa med vilseledande information så urholkar det ju SF’s trovärdighet och det leder knappast till nåt gott i förlängningen. Whiskas kanske skulle sälja mer kattmat om dom paketerade det som ”LCHF- lunch” eller barnmat som ”liten portion vardagsmat för folk i farten” men det är ju likväl missledande. Å andra sidan kanske det bara är nördar som jag/vi som läser filmens innehållsförteckning, vi som antagligen redan innan känner till ”sanningen”.
SF kallar den numera bara för Drama. Har du klagat på SF, Fiffi? 😉
Sen får jag nog ta tillbaka det jag sa; SF har nog en lite mer aktiv del i genrebeteckningen än jag trodde. Eller inte. För det är ju lustigt att både IMDb och SF ändrat sin beteckning samtidigt.
Jojjenito:
Eller så har den genrebeteckningsansvarige på filmbolaget äntligen fått tid att se filmen och inte bara bedömer planschen 😉
Håller helt med – men jag är troligen en anings cynisk och förväntar mig inte så mycket mer av vare sig filmbolag eller SF. Vem som sedan sätter genrebeteckningen har jag inte en susning om kan tro att man mga ggr går på magkänslan och har inte ens sett filmen.