Jag såg Sully när den kom men märkte först nu att jag inte skrivit om den. I samma veva dök den upp på Netflix och jag passade därför på att se om den.
En film med Tom Hanks är aldrig fel, det är som att dricka varm choklad efter en promenad i nordanvindar, det är som att få en kram av någon som har en för stor fleecetröja på sig. Att Sully är en boats (based on a true story) gör inget alls, att jag redan innan vet exakt hur den slutar spelar ingen roll. Det här är en film helt utan tuggmotstånd, den är välgjord enligt nån slags boats-formel-1A och samtliga inblandade har full koll på sina arbetsområden. Clint Eastwood till exempel, klart som korvspad att han inte skulle – eller kunde – misslyckas med en film som denna. En film om en manlig hjälte som lyckas med det smått omöjliga, att undvika en vidrigt hemsk flygkrasch rätt in på Manhattan genom att istället landa planet på Hudsonfloden. Alla planets 155 passagerare överlevde.
Händelsen som filmen handlar om skedde 15 januari 2009 när flygkaptenen Chesley ”Sully” Sullenberger (Tom Hanks) och hans co-pilot Jeff Skiles (Aaron Eckhart) lyfter med planet från La Guardia-flygplatsen strax utanför New York. Tre minuter senare flyger planet in i en skock fåglar och båda motorerna slås ut.
Sully ska (väl?) med rätta ses som en av storfilmerna från 2016 och av alla Clint Eastwoods filmer (som regissör) ligger Sully på andra plats sett till biljettförsäljning under premiärhelgen (endast slagen av American Sniper) och det är Tom Hanks tredje största film om man räknar på samma sätt (endast slagen av….kors i taket…Da Vinci-koden och Änglar och demoner). Många stora flygbolag har dock bojkottat att visa filmen ombord på flygplanen vilket jag med lätthet kan förstå. Jag tror – och hoppas – inte att dom visade Snakes on a plane heller när den var ny.
