Så kommer den nu äntligen, min Philip Seymour Hoffman-helg.
Jag har väntat i många år på att få spendera en hel weekenda tête-a-tête med min absoluta favvo-film-sunkis men det går rätt trögt. Det är inte så att han ringer och tjatar direkt så nu tar jag saken i egna händer och gör tvärtom: jag bjuder in honom till mig.
”Philles” kameleontansikte kommer att pryda samtliga bloggar den här helgen och jag ska försöka bena mig igenom alla varianter av hans skådespelarrepertoar.
The talented Mr Ripley, Happiness, Magnolia, Synecdoche, New Work, Mary and Max och Twister är filmer med honom som jag redan skrivit om men idag och dagarna framöver kommer det fler. En hel liten hög med fler.
Nu är det dags att klä upp mig, inte så att det blir balklänning med såna där armbågslånga glättiga vantar och plastblommor i håret men väl rentvättade och – givetvis – grå mysbyxor PSH-helgen till ära.
Ååååå, det här ska bli roligt. Jag är så skönt förväntansfull och glad att hade jag haft löständer hade dom klapprat av ren eufori. Nu återstår att se om jag är ensam om denna PSH-fascination eller om du också gillar honom.
Wohoo! Nu kör vi!
Hoffman går ALLTID hem hos Filmitch.En gigant i filmens värld, det är vad Philip är, spännande o se vilka filmer du valt.
filmitch:
Kul att du tycker det! 🙂
Första filmen kommer lagom till lunch. Min alltså 😉
Vilket utmärkt initiativ — if the mountain won't come och allt det där…
Och jag som bara ska få gå på vernissage och afternoon tea 😉
Ohh, förutom Flawless kom jag på att jag hoppas på en text om Lebowski 🙂 För den har du inte skrivit om förut, va?
Sofia:
Nu måste jag göra dig besviken. Det kommer en text om Lebowski men inte i det här sammanhanget.
Sofia:
Vernissage, vad trevligt! 😀
Han är duktig på att dyka upp i de mest oväntade sammanhangen. Ska bli roligt att se vilka filmer du valt.
addepladde:
När du säger det på det viset, det kanske inte ÄR så osannorlikt att han ringer på min dörr en vacker dag? 🙂
Det skulle inte förvåna mig så värst mycket iaf. Om Danny Glover dyker upp i en svensk film, så varför skulle inte det kunna hända? 😉
addepladde:
Känner mig som Jim Carrey i slutet på Dum & Dummare nu. "So you´re telling me there IS a chance?" 😉
Ja, att sluta drömma vore ju dumt. 😀