Jag tyckte väldigt mycket om Foxcatcher, filmen som kom 2014 och som handlade om den excentriske brottartränaren Jan du Pont (Steve Carell) och hans förhållande med sina brottaradepter David Schultz (Mark Ruffalo) och hans bror Mark (Channing Tatum).
Team Foxcatcher är en dokumentärfilm som gräver sig ner ytterligare i den bizarre du Pont-mannens liv och det blir tämligen närgånget faktiskt. Många autentiska filmsnuttar och bilder hjälper till att bygga pusslet och kanske komma med en förklaring till hur ”sagan” om träningsanläggningen/atletboendet Foxcatcher kunde sluta som den gjorde, med att Jan de Pont blev en mördare och en av USA´s mest framgångsrika brottare togs av daga.
Det första som slår mig när jag ser den här filmen är hur extremt porträttlikt Steve Carell och Mark Ruffalo gestaltade sina verkliga förlagor. Har man inte superkoll på Jan du Pont och ser Carell med jättesnoken på film kan man lätt se det som ”Steve Carell med lösnäsa” men närå, i Foxcatcher ser han precis ut som Jan du Pont gjorde i verkligheten.
Det andra som slår mig är att det är otäcka bilder och föga smickrande personliga filmer regissören Jon Greenhalgh fått tag på. Som när du Pont hanterar en k-pist från sitt eget fönster till synes utan att ha den minsta kontroll, alltså det är läbbigt. Lägger man sedan till att han var paranoid och inbillad maktfullkomlig med alla sina pengar och inflytande, han var inte en man att leka med.
En KLART sevärd dokumentär, även om man inte gillar brottning.
[Filmen finns på Netflix]