Jag var säker på att jag redan hade skrivit om den här filmen på bloggen men tji fick jag. Jag har sett filmen två gånger tidigare och gillat den båda gångerna men aldrig att jag skriver en recension enbart med hjälp av minnet. Det var bara att se om den. Tredje gången gillt.
Något sfäriskt utomjordiskt självlysande kraschlandar mitt i Central Park och doktor Helen Benson (Jennifer Connelly) är en i teamet som blir mer eller mindre tvingade dit för att ”rädda jorden”. Ut från detta klot kommer ”något/någon” gående, en varelse som blir skjuten tämligen direkt av (rädd och klantig?) ditkallad militär och Benson skriker efter sjukvårdare. Utomjordingen förs till sjukhuset och räddas men förvandlas samtidigt till något annat, något mänskligare, till Klaatu (Keanu Reeves). Det visar sig att Klaatu har kommit till jorden för att rädda planeten från det som förstör den: vi människor.
Det finns två saker jag verkligen gillar med den här filmen: domedagskänslan och Keanu Reeves. Keanu är fantastisk bra på att spela avstängd, nästan robotliknande och det finns inte en sekund i filmen när jag inte tror på att han är något övernaturligt konstigt och egentligen spelar han inte på något annat sätt än han gör i alla andra filmer, han bara ÄR.
Domedagskänslan, det mörka, jobbiga är också väldigt bra skildrat och det gör att jag står ut med dom många TV-spelsliknande datoranimerade scenerna som annars hade blivit rätt blajiga.
Tredje gången gillt alltså och jag har haft samma känsla för filmen alla tre gångerna. En magisk Keanu gör att betyget landar på en mycket stabil fyra. Hurra!
Nästa vecka är det dags för den allra sista filmen i Keanu-temat. Snyft. Vill se fler ju.
Hmm, borde kanske också se om. Minns den här som sövande tråkig…
Sofia:
Tycker man inte att Keanu funkar hundra i rollen – eller att man fascineras av den där ”jätteroboten” – så är filmen sannolikt supertrist. Men du kan alltid testa att se om den. Det går ju alltid att stänga av 😉