Det här med att få veto när det gäller filmval, att efter en halvtimme kunna få säga stoppåbelägg, nu byter vi film, är ett väldigt schysst erbjudande att få när det vankas filmkväll. Denna gången gällde det dock inte riktigt när det kom till kritan.
Henke satt och mös så förträffligt framför den hårdkokta Denzel Washington i filmen The Equalizer och trots att jag är inte världsbäst på att läsa mellan raderna så förstår jag att ”faaan va cool han är” och ”kolla alltså, han kommer dööööda honom och han har inte ens vapen!” och ”han är stenhård Denzel, stenhård!” är värdeladdade uttalanden som gör det omöjligt för mig att föreslå ett filmbyte till The trip to Italy.
Fast i ärlighetens namn måste jag erkänna att jag samtidigt var lite nyfiken på filmen. Visst måste den vara bättre än den verkade till en början, visste måste den det? Väl? Inte kan det vara så att när alla är döda efter tjugo minuter så är filmen slut? Eller när vi pausar efter en timme och tjugo minuter och jag ser att det nästan är EN TIMME kvar men typ ingenting av storyn. Jag såg nog ut som ett frågetecken då.
Regissören Antoine Fuqua har gjort filmer som Tears of the sun (2/5), King Arthur (1/5), Training Day (1/5 + 3/5) och Olympus has fallen (2/5). I mitt huvud blandade jag ihop honom med regissören till Tropa de Elite men det var ju helt fel. Hur som helst är Fuqua (uppenbarligen) ingen favvoregissör för mig och det smärtar att det är just han som ska regissera Jake Gyllenhaals nästa film, boxarrullen Southpaw. Fuqua har en nästan osund förkärlek för slowmotionscener och hur cool Denzel än ser ut när han kommer gåendes med sina långa älgkliv runt ett hörn i slowmo, gärna i regn också, så är det rätt tradigt fjärde, femte, sjätte, tionde gången det händer.
Sen är det alla dessa övertydliga nu-tar-vi-det-en-gång-till-scener. Först händer det något (A), typ nån dör (B). Sen ska A filmas i slowmotion så att man inte kan missa att A faktiskt sker och att B blir resultatet av A. Sen kommer en ”polis” och tittar igenom bilder från brottsplatsen och ser den döde B samtidigt som det klipps till slowmotionscenerna A så att vi återigen får se B bli mördad – SOM OM VI KUNNAT MISSA DET FÖRSTA GÅNGEN????
Med ovan nämnda faiblesse i åtanke är det klart filmjäveln blir lång. Den är lång så lång så lång MEN jag har min spaning i åtanke och det är den som håller mig vaken. Spaningen lyder ”Denzel Washington springer aldrig på film”. Och så sant som det är sagt även i denna film, Denzel GÅR från mordplatser, han GÅR från sprängda byggnader, han GÅR ikapp bilar, han GÅR och gömmer sig. Och han GÅR i slowmo såklart. Men sen kommer den, scenen jag aldrig trodde mig få se. Tamejtusan, Denzel SPRINGER! Han tar fyra snabba steg ”av språngmarschkaraktär” och jag jublar lite. Jag undrar hur mycket extra filmbolaget fått punga ut med för att han skulle gå med på denna förnedrande once in a lifetime-aktivitet.
Denzel Washingtons Robert McCall behövde 132 minuter för att få grejerna gjorda i den här filmen. Hade Gerard Butler haft huvudrollen hade filmen klockat in på 125 minuter och John Rambo hade fixat det på actionexemplariska 89. Längden har i detta fall en tämligen stor betydelse. Filmen håller nämligen inte, storyn är lövtunn, karaktärerna är karikatyrer och det blir aldrig spännande. Att dom ”hemliga poliserna”, ryssarna, hallikarna, bovarna ringer varandra och deras riktiga namn lyses upp på mobilskärmarna med STOOORA LÄTTLÄÄÄÄSTA BOKSTÄÄÄÄVER, dom zoomas in, alltså det är ju skrattretande. Den östeuropeiska halliken heter SLAVI. Kom igen, Slavi?
Filmen är vad jag förstår inspirerad av en TV-serie från 80-talet med samma namn, men som på svenska hette McCall. Serien har 7,7 i betyg på IMDb, dagens film har 7,4. Kan vi komma överens om nu att IMDb-betygen är ett skämt?
Att jag inte ger The Equalizer det lägsta betyget beror på två saker: Denzel Washington ÄR stenhård här, han är svincool. Samtidigt är han som ängeln (Cary Grant) i The Bishop´s Wife, han går runt och är snäll mot dom snälla hela tiden, han ställer upp på alla, oavbrutet. Cool och snäll är en bra kombo. Att han även är en iskall mördare väljer jag att bortse ifrån just nu.
Henke och Steffo har också sett filmen, samtidigt men på olika platser i Sverige.
Ahhhh…men….åhhhhhh…..vilken kapning av den sköne Denzel och eleganten Fuqua! 😉
Inte din cup of tea! Ha, skulle vilja ha sett Henkes min där om du faktiskt skulle ha föreslagit Trip to Italy. (Fast du satt säkert skönt iaf!)
Jag är mer på Henkes linje dårå (män och schablonactionrullar..??!!?) och säger inte nej till lite snyggt filmvåld. Precis som jag också skriver är det ju en ganska tunn film…men Fuqua, den skojaren, vet hur man fyller ut speltiden! 🙂
Steffo:
Denzel ÄR skön, cool i sina högt uppdragna jeans och målmedvetna stil. Han är svårkapad, det är snarare herr Fuqua som sett till att filmen blivit så medioker som den är. Annars tillhör jag den grupp av kvinnor som inte har problem med vare sig schablonactionrullar eller filmvåld, men nån jäkla form av finess måste det ändå vara. Det räcker inte med att filmen är lång 😉
Denzel är ganska medelmåttig om man frågar mig (men jag går väl emot strömmen). Har aldrig sett honom som en toppenskådis även om han gjort en del bra roller. Är han så cool? Så hård? Som du säger går han mest runt utan att röra en min. Det funkar för vissa skådespelare som Charles Bronson, men han spelar så klart i en helt annan liga 😉 Här är det mest en standard-Denzel i en roll som blandar Robin Hood med MacGyver. Det blir inte riktigt realistiskt, men visst man får ta det för vad det är.
Bäst med filmen? Ja, det är väl actionscenerna med slow-motion och regnet, haha. Eftersom filmen har ett så basic manus, en standard-hjälte och ganska bleka skurkar så är det några sköna actionscener som räddar filmen för egen del.
Mina kompletta tankar om filmen.
Movies-Noir:
Denzel är ingen favoritskådis för mig, inte en sån jag alltid gillar i allt han gör. Men jag tycker han kan vara både stencool och jättehård, speciellt i Man on fire, den spelar i en helt egen liga av Denzel-actionfilmer och kan inte jämföras med dagens film på en fläck.
Vad tyckte du om Denzel i Man on fire?
Hmm, minns att Man on Fire som film inte hade den effekt på mig som den verkar ha på de flesta andra. Förmodligen för att man visste hur det skulle sluta från början. Denzel minns jag inte som något speciellt där heller, fast det kan ha att göra med att jag inte tycker han är speciellt intressant som skådis i den typen av roller. Då gillar jag honom bättre som alkoholiserad pilot i Flight 🙂
Movies-Noir:
Han var bra i Flight det var han men jag gillar honom bäst i Man on fire – och Mo´Better Blues. 🙂
Även jag har sett filmen men inte hunnit skrivit om den än. Men jag kan säga som så att jag reagerade på namnet Slavi samt att varenda ryss var tatuerad upp till öronen.
filmitch:
Men visst känns det fantasilöst? Slavi? Lika fantasilöst som att blonda svenska tjejer på film ska heta Greta.
@Fiffi: Nu ska du inte vara orättvis, de kan få heta Ingrid alternativt Inga också