Nångång här och där dyker det upp en film som redan under första fem minuterna tar med mig in i en värld jag inte vill lämna. The girl with all the gifts är en sån film. Barn i orangea overaller, fastspända i rullstolar i nån form av fängelse/skyddsrum, ställda i numrerade parkeringsrutor och en lärare som ska försöka idka nån form av undervisning framför dessa kids. Vad är det som händer? Vad är det som är så speciellt med dessa barn i allmänhet och med flickan Melanie (Sennia Nanua) i synnerhet?
Det här är en film som tjänar på att ses så ospoilad som möjligt för det här är en så smart berättad historia och så snyggt filmat och så spännande och härligt att den inte ska besudlas med nåt alls, vare sig att kolla in trailers eller lyssna på vad andra säger (och inte säger). Så sluta läs nu och boka en biobiljett.
Och tror du mig inte vill jag bara säga att kvartetten Glenn Close, Paddy Considine, Gemma Arterton och Sennia Nanua kan vara den bäst castade i mannaminne.
Så. Boka nu.
Utan att säga för mycket så VET jag att det här var en favoritfilm för många som var på Malmö Filmdagar. Läs gärna mina filmspanarkompisars recensioner om du vill ha mer kött på benen än vad jag gav. Eller läs efteråt, när du sett filmen.
Rörliga bilder och tryckta ord
Fripps filmrevyer
Jojjenito
Säger som Sofia… Fin zombieskit detta! 🙂
Henke:
Sanningssägaren Sofia! 😀
Jo tackar som bjuder – fucking jävla SF – filmen går INTE upp i Karlstad. Rasar just nu värre än Ulf Brunnberg
filmitch:
Va? Gör den inte?? Pinsamt av SF…
Lite synd då att du tokspoilar den i podden! 🙂
Bra film, riktigt bra, men räckte inte riktigt till en fyra för mig.
Jojjenito:
Va? Tokspoilar? Gör jag?
Med tanke på hur restriktiv du tycker man ska vara – och är – här på bloggen så är jag rädd för att jag tycker det.
Bästa zombiecasten på länge!