Att få vara med om känslomässiga uttryck i grupp i en fullsatt biosalong är verkligen ett ämne för sig.
Att se När lammen tystnar och kunna ta på den närmast elektriska spänningen i luften eller gå på Titanic och höra dom hundratals simultant snyftande människorna är filmupplevelser jag aldrig kommer glömma och visst finns det fler exempel, det finns väldigt många fler. The Heat igår var en av dom. Människor som skrattar tillsammans, främlingar som flabbar ljudligt och hjärtligt och som smittar sin granne och skratten blir till fniss som blir till hostningar eller hickningar och för att till slut förvandlas till en enda skön känsla av….mys. Så var det igår. Så kan det gå när man parar ihop två riktigt skojiga skådespelare och låter dom härja fritt.
Melissa McCarthy och Sandra Bullock kanske känns som en udda duo på pappret men det behövs bara ett par scener med dom tillsammans för att jag ska känna att det klickar som fan. Både mellan dom två och mellan dom och mig. Den gode polisen och den elaka diton som tvingas samarbeta för att lösa ett viktigt fall är en ramhandling som vi sett tuuuuuusentals gånger förut men jag kan lova att det är första gången det gjorts på det här sättet.
Det som gör att jag charmas så mycket av filmen är att vissa scener känns som ren improvisation. Melissa McCarthy går loss fullständigt och hade hon haft en motspelerska med mindre självdistans hade hon kört över henne helt. Nu är det Sandra Bullock och henne kör man inte över så lätt, inte ens McCarthy. Tillsammans gör dom nämligen detta till en komisk liten pärla.
Jag såg när Göran Everdahl recenserade filmen i Gomorron Sverige och han sa att Sandra Bullock var som en fotbollsspelare som var där för att passa fram till målgöraren som i detta fall var Melissa McCarthy. I viss mån har han rätt, jag tycker dock att det i många scener även funkar precis tvärtom. Han sa även att filmen var rolig och där tycker jag definitivt att han har rätt. Vill man se en rolig film på bio så är det den här man ska se, inte Grown-ups 2 eller nåt annat crap.
Fan, jag vill också vara polis i Boston!
Another Bughunt har också sett filmen.
Här kan jag tänka mig att det klassikt manliga konceptet buddy cop-film funkar bättre att göra om med kvinnor i huvudrollen än svensexe-konceptet i Bridesmaids. Fast det kan förstås också bero på att jag generellt tycker buddy cop-filmer är roligare än svensexe-filmer 🙂
Har Melissa gått om Kirsten Wiig som roligast just nu?
Sofia:
Dom befinner sig på den absoluta toppen båda två tycker jag. Och Sandra Bullock borde göra ännu mer komedier. Hon är riktigt jädra kul när hon får gå loss som i den här filmen. 🙂
Nu höjde du precis mina förväntningar, ska se filmen imorgon nämligen.
Lina:
Va kul!! Är lite avundsjuk på dig nu. Själv ville jag se om filmen direkt när den var slut. 🙂
Kände detsamma och när jag har fått ihop min recension (vilket kommer dröja ett tag) så kommer den till och med få mer i betyg än vad du gav den.. Känns som en 4,5 av 5 när det rör sig om komedier. Bästa komedin jag någonsin har sett =)
Lina:
Va roligt, åååå vad kul! Och detta trots rätt höga förväntingar dessutom. 🙂
Fiffi: Recenserade precis filmen och länkade naturligtvis till dig 🙂 Fråga, vad tyckte du om scenen på caféet? Jag tyckte den var lite överdriven jämfört med övriga scener men förbannat kul ändå.
Anders:
Tackar! Länkade tillbaka också nu 🙂
Caféet? Menar du baren? Hjärnan går i spinn nu för jag försöker minnas ett café men allt jag minns är öl, shots och dans. Jag skrattade gott åt den scenen, jag tyckte att den passade in. Handlingen var ju sekondär i vilket fall, det var ju McCarthys och Bullocks show hela vägen 🙂
Jag tänkte på scenen där gubben sätter pannkaka i halsen… 🙂
Anders:
Jaha DEN! Hahaha, jo den var lite malplacerad men jag tyckte inte det gjorde nåt. Det kändes som att det var en scen manusförfattaren gärna ville ha in men inte riktigt visste hur. Skön over-the-top-scen tycker jag 🙂
Jag tyckte det var som två filmer bredvid varann. En småseg kopia av alla grabbsnutfilmer från 80-talet man sett o m Melissa som Nick Nolte. Den andra filmen var så asrolig att man höll på o tappa luft – scenen när de fyllnar till på o när Melissa tar sig ur bilen på parkeringen är obetalbara. Självklart, i lilla Norrtälje. bara fruntimmer i publiken o två ditsläpade pojkvänner. med trumpna uttryck när de kom o de som skrattade högst sedan…
Snowangel:
Kul att den verkade falla dig också på läppen. Det är i och för sig en film det är svårt att värja sig emot när man väl sitter där. Tror jag 🙂
By the way, jag såg din älskling bada i ett vattenfall igår. Recension kommer snart på en blogg nära dig.
🙂 !!!!!!