Att vara son till en kung, bror till en blivande dito och så småningom på G att bli kung själv med allt vad det innebär av offentlighet och samtidigt stamma kan inte vara så kul. Att bli av med sin stamning är dessutom inte en enkel nöt att knäcka. Fråga prins Albert, Hertigen av York. Han vet.
Albert (Colin Firth) har provat alla metoder som finns men ingenting hjälper. Han stammar svårt och avskyr att prata inför folk och hans fru (Helena Bonham Carter) ser hur han lider.
Hon söker upp Lionel Louge (Geoffrey Rush) som driver en praktik där han hjälper människor med talproblem. Lionel är en ganska stor smula kontroversiell och Albert tycker det är läskigt och vill inte riktigt vara med på noterna till en början. Att bli behandlad som en jämlik av en simpel talpedagog, herremingud, det är klart han backar!
Men det är klart det finns ett men. Lionel vet vad han snackar om och Albert har inget val. Hans pappa kungen är död, hans bror har abdikerat och han varken kan eller vill vara en stammande kung.
Colin Firth, den fantastiske, charmante, jättefina Colin Firth, tänk vilken gudabenådad skådespelare han är. Han förtjänar att kliva upp det sista trappsteget och bli en av dom riktigt stora och The king´s speech kan mycket väl vara filmen som hjälper honom till just det.
Att med så små medel, bara en blick, bara med en liten liten rörelse visa stora stora känslor är en konst väldigt få skådespelare behärskar. Colin Firth är en mästare på detta. Det tog mig många år och många filmer innan jag förstod hans genialitet men när insikten väl kom är den i mitt hjärta för att stanna.
Helena Bonham Carter är hans fru, drottning Elizabeth. Hon är mitt enda aber med filmen då jag tycker hon är extremt felcastad. Må så vara att hon kanske är porträttlik, må så vara att hon är en duktig skådespelerska men här fungerar hon inte tycker jag. Att hon nominerats för sin roll tror jag mer beror på lång och trogen tjänst än på denna roll specifikt. För mig är hon som drottning inget märkvärdigare än en slags emo-Silvia med sina stora bruna lojala hustruögon men sett till hela filmen är min irritation över henne ingenting att yvas över.
Geoffrey Rush gör en fin och mänsklig rolltolkning av snällisen Louge, det är en enormt snygg film och trots att det egentligen inte händer så mycket så tappar den inte fart och blir ointressant en enda sekund.
Det enda jag inte förstår är varför prins Albert byter namn till George VI när han blir kung. Är det någon historiskt beläst läsare som vill förklara det för mig så vore jag tacksam.
Han hette även George då Edward abdikerade valde Albert namnet George då han ville visa kontinutet i regimen, Kungatronen var i darrning, oroligheter med Hitler, arbetslöshet m.m man behövde en symbol att samlas kring. Kan tänka att Albert ansåg det tryggast att ta sin fars kunganamn för att visa att det var uiness as usual. Historienörden har talat.
F.ö var det en fin recension av en film jag vill och ska se inom kort. Jag är ofta tveksam till Carter hon ser lite konstig ut det är kanske därför hon trots allt passar bra i HP filmerna.
buisness ska det var
Bra text av en film som jag blir mer och mer intresserad av. Intressant om Firth. Har alltid tyckt han varit lite torr och stel, tråkig. Det ändrades dock iom A Single Man där han var magnifik och som du säger med små medel förmedla känslor.
filmitch:
Tack för snabb och lättförstålig information 😀
Jojjenito:
Han är så magnifik även här att ja, det är nästan så orden tar slut. Men bara nästan 😉
@filmitch: Åhå, jag trodde att det på något sätt hängde ihop med det faktum att åtminstone vissa brittiska aristokrater tycks byta namn när de axlar sitt arv, men så var det alltså inte. Intressant!
I filmen framställs det väl som att det är tryggt att han heter samma sak som sin far (som filmitch skrev), samt att Albert låter "för tyskt"? 🙂 Men jag kanske missminner mig?
Det stämmer Sara, jag såg filmen nyss, min förklaring samt filmens går på ett ut.
Sara:
Du har säkert rätt. Det kan vara jag som nickade till den sekunden ;D
filmitch:
Och nu väntar jag på recensionen! 😀
Det är ju lite kul det där att engelsmännen fortfarande (och på 30/40-talet ännu mindre förstås) inte riktigt kan släppa att deras kunga familj från början är importerade från Tyskland 🙂
Fiffi: Den kommer efter kvällens "På spåret" ett program man ej kan missa 🙂
filmitch:
Kul att du också gillade den! Det verkar vara den ultimata 4:an, alltså en "nästan-toppen-och-perfekt-film".
Då har jag sett den! Låt mig säga så här: Om jag tidigare var osäker på om The Social Network verkligen skulle vinna en Oscar så är jag det inte längre.
Jojjenito:
Hmmmmm. Spännande.
Så antingen tyckte du denna var jättedålig och är då säker på att Social network kommer vinna ELLER så tycker du denna var förra årets klart bästa film och är då säker på att oscarn går till en osäker kung istället för en osäker datanörd 😉
Ah, ska sluta löjla mig: Jag tokgillade den, 4+/5. Recension kommer snart. 😀
Jojjenito:
En fyra med grädde på toppen! Wow!
Ska bli kul att läsa recensionen!
Colin Firth är sannerligen fantastiskt. Har tidigare inte haft högre tankar kring honom och mest förknippat honom med tillknäppta engelsmän utan personlighet (Mr. Darcy-typ). Men precis om du är inne på Fiffi har hans prestation här och i "A Single Man" verkligen fått mig att ändra åsikt om honom. Hoppas han kan fortsätta på den inslagna vägen.
Martin:
Jag tror han är inne på en väg med rätt höga asfaltskanter. Det ska mycket till att han kör ner i diket. Måtte han vinna en välförtjänt guldgubbe!