THE STRANGE COLOUR OF YOUR BODY´S TEARS

Dan Kristensen (danske Klaus Tange) har varit ute på en resa och när han kommer hem upptäcker han att hans fru när försvunnen. KLIPP. Närbild på bröstvårta. KLIPP.  Kvinnoben som tittar fram under en lila klänning. KLIPP. Närbild på Dan (otroligt lik Willem Dafoe i vissa vinklar förresten). KLIPP. Bilden delas upp i tre. Uppspärrade ögon. Morristapeter. En drillborr. KLIPP. Brölande oljud. En bunden kvinna. Ett stetoskop. KLIPP. En snurrande LP-skiva. KLIPP. Dans ögon i närbild genom grön kameralins. KLIPP. Dans ögon i närbild genom röd kameralins.

Såhär fortsätter filmen i 102 minuter. Arty-farty-barometern går i taket och så även jag. Det här är INTE min grej. Filmer som försöker vara balla/coola/snygga/egna/svåra enbart för ballheten/coolheten/snyggheten/egenheten/svårighetens skull blir inget annat än skrattretande i mina ögon.

Kom igen, försök berätta nåt istället Hélène Cattet och Bruno Forzani, det här är en långfilm inte en videoinstallation på MAM i Paris.

Blir du nyfiken på filmen så visas den på Monsters of film-festivalen ikväll kl 22 på Zita eller på SF Anytime till och med söndag.

10 svar på ”THE STRANGE COLOUR OF YOUR BODY´S TEARS”

      1. Nej, det var synd att jag tyckte det. Efter att man suttit och väntat i en syrefattig salong i en halvtimme meddelades att filmen inte kunde visas. Lite surt halv elva på fredagskvällen.

        1. Carl:
          Jag såg det på twitter, fasiken, nesligt. Bytte dom plats på filmerna eller hur blev det? Fick du inte se Starry Eyes istället?

    1. Movies-Noir:
      Hahaha, preciiiis, skolprojekt från en pretentiös kultursnobb som sover med nån tummad Kafka-pocket under kudden. Typ. Maken till värdelös film var det längesedan jag såg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.