Dagens film är en i raden från det fantastiska filmåret 1988.
Skjut för att döda, Shoot to kill, Deadly pursuit – kärt barn har många namn och även om denna film inte är ett barn så är det verkligen ett kärt återseende. Jag såg den här filmen åtminstone en gång i veckan under ett halvårs tid i början på 90-talet och det berodde inte på att jag bara hade EN videofilm i min ägo. Jag tyckte helt enkelt att den var SÅ HIMLA BRA. Precis som så många gånger förut så var jag en anings pirrig i magen när jag skulle se om den, det har gått så många år och kanske har jag en helt annan syn på både Tom Berenger och på vad en spännande film är för nåt.
Nu tänker jag skratta en liten stund.
HahahHAHahahaHAhahahahaaaaha.
Ååååå så sköööööönt, så befriande! Jag är precis samma människa 2012 som jag var 1991. Aj löööööööv it! Vilken JÄVLA bra film det här är. Visst ser jag många saker med helt andra ögon men på nåt sätt känns filmen ännu bättre nu. Den är liksom välgjord ända in i sömmarna även om jag kisar och tittar genom värsta panschisförstoringsglaset. Det finns en scen när Sidney Poitier ringer sin fru som slår mig som en cymbal i skallen. Vilken klockren scen! Den säger så mycket om honom som man och människa att femtusen ord inte hade kunnat förklara lika mycket. Sånt tänkte jag inte på ”förr”, då var fokus mer på han med jeansen.
I mina ögon är det här en actionthriller i toppklass. Den håller från början till slut, den har vissa sekvenser som är andlöst spännande, den är välskriven och ROLIG. Tom Berengers skogsmullesnubbe Jonathan Knox och Sidney Poitiers knivskarpa polis Warren Stantin är en helt osannorlikt bra och karismatisk duo och jag myser och ryser och fortsätter skratta hela vägen till betygssättningen. Jag kan inte värja mig. Den här filmen är banne mig perfekt, precis som så många andra från 1988.
(Nästa vecka får Tom Berenger semester, då händer det andra saker här på bloggen.)
Minns att jag också var förtjust i denna när den kom på video. Kändes lite underskattad faktiskt. Var kanske inte SÅ imponerad senast jag såg den, men fortfarande en film jag gillar. Har för mig att jag störde mig en del på Kirstie Alley bara. Blev lite sugen på att se om den då det trots allt var ett tag sen jag såg den sist.
Tom Berenger, verkligen en 80- och 90-tals skådis…
Movies-Noir:
Vad var det du störde dig på? Själv tycker jag hon är jättebra i den här filmen.
Oj, jag minns inte exakt, men vet att jag ofta har svårt för henne (inte minst i Skål). Men jag behöver nog se om den för att ge ett rättvist svar. Kryper allt närmare en omtitt känner jag 😀
Jag vet att jag har sett trailer till den här på otaliga andra videofilmer, men aldrig kommit till skott med själva filmen. Jag inser att jag har stora luckor i mitt 80-talsactiontittande 🙂
Sofia:
Fast till skillnad från många andra luckor så går denna typ av luckor att fixa till 😉
Helt underbar film som jag såg i somras som en del av ett (förhoppningsvis) kommande bloggtema. Relationen mellan Berenger och Poitier är underbar. Finns en hel drös klassiska scener: älgen och när envise Poitier ska klättra i berg t ex. Och så är naturmiljöerna och äventyrskänslan på topp.
Jojjenito:
Kan jag ana ett 80-tals-bloggtema eller tänker du också ha fokus på Tom Berenger? *slurp* 😉
Ingetdera faktiskt. Tror bara det är en 80-talsfilm med. Nej, det är nåt mer specifikt än 80-tals men mer generellt än Berenger. 🙂
Jojjenito:
Handlar det om naturfilm? 🙂
Ja, det kan vara en del av det. 😉
Mmmmmm minns med glädje än när jag såg den här på bio. Helt suverän film. Spännande OCH rolig. Blev riktigt riktigt sugen på att se om den. Minns att jag greppet med att man inte vet vem skurken är och alla i utflyktsgruppen är personer som tidigare spelat skurkar i filmer.
filmitch:
Suverän var ordet!
Skitbra är den!! Helt klart.